Avstånd

Avstånd. Tillstånd. Plats. Märkliga ting.
Visst är det märkligt med avstånd. Att människor som är så långt borta kan kännas så nära. Att människor som är så nära kan kännas så långt borta. Att ens känsla och upplevelse inte alls stämmer överens med verkliga verkligheten. Som när ett ett barn eller jag själv för den delen upplever att det inte finns plats i soffan (och visst vissa dagar är den nästan full) men verkligheten vissar en helt annan verklighet.
Eller som tiden...
Ibland upplever vi tiden som att den går sååååååå låååångsamt men i en annan stund upplevs den vara slut så snabbt, vi blinkar o tiden är över - och ända har båda tillfällena bjudit på en timme.
Eller som när man tänker på någon...
...skickar ett sms och samtidigt när man skickar det så får man ett, från den man just tänkt på...
Eller som när man går på stan och tänker "hmmm undrar hur det är med X.... och helt plötsligt så springer man på varandra på stan...

Livets verklighet, att vi uppfattar saker olika, beroende på vem vi är, var vi är, vilket humör vi har, vilken position vi har...men känslan är vår verklighet...
Vår upplevda verklighet...är kanske:
Att det inte finns plats i soffan när två personer ligger där, fast det egentligen brukar sitta sju...
Att det bara gått en timme, även om det känns som tre.
Att det faktiskt gått en timme, även om det känns som fem minuter.

Eller vem vet om det har gått en timme - vad vet jag om egentligen om vad en timme är?
Eller sitte det verkligen bara två i soffan...eller? Sitter det männsikor där som vi inte ser...
Eller är det bara Fru Utanför eller Fru Svartsjuk som tar plats i soffan i våra känslor?

Plats - som en fysisk position.
Plats - som ett uttryck för utrymme.
Utrymme - fack.
Utrymme - Offentligt rum.
Utrymme - kaj, ett plant utrymme för en båt att lägga till...
Utrymme - Vakuum. (ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.)
Utrymme - Mitt
Utrymme - Ditt

Ibland så stämmer min fysiska position inte överens med min tanke/känsla, vad jag önskar för utrymme. Ibland blir jag plaserad i fack och gör lika dant med andra. Jag "facketeras" in i ett visst utrymme och jag "facketerar" in andra i utrymmen.
Jag lever och rör mig tillsammans med andra, i mer eller mindra offentliga rum och vi ger och tar olika utrymme i det rummet.
Ibland behöver vi en kaj, ett plant uttrymme för att kunna lägga till eller lasta på och av.
I bland saknar vi - då uppstår vakuum. Ibland behöver vi vakuum.

Allt i samspel med mitt och ditt.