Tankar studsar i mitt inre... tankens berg-o-dal-bana får mig att kastas hit och dit och upp och ner och fram och tillbaka...
Blundar... men färden fortsätter i en jäkla fart...
rastlösheten tar form...
Surfar strött på nättet... sätter mig framför tv:en, slår på tittar en stund, stänger sen av och sätter mig och surfar igen...denna händelse upprepar sig några gånger...tills jag fastnar att surfa omkring i cybervärldens olika utrymmen...

Tanken, oron, minnen, ord sveper förbi... jag blundar, försöker fånga en tanke... men presis som balder går tanken men en jäkla fart...
balder kostade föresten 100 miljoner kronor att bygga...och är nordens största berg och dal bana i trä...annan fakta om balder:

Total höjd: 36 meter
Rälslängd: 1080 meter
Brantaste backe: 70 grader
Negativa g: Upplevs 10 gånger
Åktid: 128 sekunder
Aktiv åktid: mellan 54 -60 sekunder
Maxhastighet: 90 km/h
Antal tåg: 2 stycken varav ett tåg åt gången i banan
Passagerare/tåg: 30 stycken
Kapacitet: 1200 åkande/timme

Har aldrig åkt balder, kommer troligtvis aldrig göra det heller, jag har åkt fritt fall (på Gröna Lund) - det kommer jag heller aldrig göra igen...
jag var dum o naiv o blev lurad - en kompis sa:
- Det är som att åka bil fort och brommsa in hastigt...
Jag trodde på honom och åkte, hade dödsångest, kom ner till marken och skrek...

Fritt fall handlar om att passagerarna dras långsamt upp till 80 meters höjd, väntar några sekunder och släpps sedan ner i en hastighet av ca 119 km/h...kaaaaaanske iiiinte som att åka bil fort och bromsa in lite hastigt....

Ja... så även om jag inte åkt balder på liseberg...så känns tankeverksamheten så just nu...faktiskt lite som fritt fall oxå...

En jäkla utsikt, men rädslan och ångesten över att man vet att man snart ska falla... gör att man inte njuter speciellt av utsikten... sen kommer klickljudet...och jag faller...farten...gör att det blir omöjligt att ge ifrån sig ett ynka litet ljud...det är inte förens karuselsköteren lyfter på säkerhetsselet som jag skriker...

Ja, lite så känns tankarna, känslorna och oron nu... jag är sakta på väg upp... i fritt fall....

Tänker så här i skrivandet stund... jag överlevde fritt fall... även om jag skrek lungorna ur mig...

Jag överlevde... för även om det gick i 119km/h så fångades jag upp innan jag slog i backen...ja, det är ju ändå en karusell...

...Undra om det funkar lika med själens berg-och-dal-bana och själens egna fritt fall?