I Annorlunda

I Annorlunda
där är fyrkanter runda
där har ringar fyra kanter
där är glasbitar diamanter
där har de flintskalliga lockar
där niger pojkar, flickor bockar,
men anars är det mest bara
som det brukar vara.

I Annorlunda
där kan man se och blunda
där är fula flickor sköna
där är röda rosor gröna
där skiner solen hela natten
där kan man torka sig i vatten,
men annars är det mest bara
som det brukar vara.

I Annorlunda
där är sjuka sunda
där är alla gubbar unga
där är bomullstussar tunga
där betar bilarna på ängen
där seglar båtarna i sängen,
men annars är det mest bara
som det brukar vara.

I Annorlunda
där är djupa sjöar grunda
där är alla kurvir raka
där kallas framåt för tillbaka
där får man pengar när man handlar
där kallas russin för mandlar,
men annars är det mest bara
som det brukar vara.

[Ur boken Lappricka pappricka av Lernnat Hellsing]

.......

Ja upp och ner borde världen vara lite mer....

Fast ibland känns den för mycket upp och ner...

En av nattsagorna kom att bli denna...I Annorlunda, den grepp tag i mig och gjorde sig långt bak i mitt minne sig påmind om sin underbarhet...

Ja, I Annorlunda.... där...Ja vad händer där... upp är ner och ner är upp....

Berättelsen får mig att vilja Annorlunda.


Dagens nyhet...ja, den är oxå annorlunda....

...Daniel Westling får titeln: "Prins Daniel hertig av Västergötland" kan inte annat än att fnittra...inget ont om Daniel...ja inte ens om kunga huset...

...men annorlunda är det... klippet där det offentliggörs...
...Ja, jag förundras....det måste ha varit I Annorlunda...
...I Annorlunda där är glädje sorg och allvarsamhet glädje...
...I Annorlunda där är entusiasm stillhet...

Ja, jag blir faschinerad...förundrad...

Men berättelsen viskar i mig I Annorlunda där är glasbittar diamanter, där har de flintskalliga lockar... en värld som bjuder på olikheter. På överaskningar. på liv och fantasi....

Jag hoppas att annorlunda ska få plats. Jag hoppas att jag ska se, det jag har svårt att se och tänka att det är inte bara en glasbit - det är en diamant.
Det finns det som jag tycker är bra annorluda... det finns det som jag tycker är mindre bra annorlunda - Varför? Varför vill jag våga ställa till mig själv...

Jag vill bejak* familjen annorlunda (då tänker jag inte på de som har typ tio barn) utan på självaste kunga familjen och på "Hertige av västergötland" och kronprinssesan Victoria... även om jag tycker det är märkligt annorlunda och främande...
...men tänker:
...I Annorlunda där är glädje sorg och allvarsamhet glädje...
...I Annorlunda där är entusiasm är stillhet...

eller?


*bejaka dem som människor - sen att jag tycker att hela konceptet med prinsar och prinsessor, hertigar osv hör hemma i sagornas värld... liksom drakar och häxor...hör hemma i sagornas värld, där med inte sagt att jag på något kallar någon ur kunga huset varken drake eller häxa...