Låt dig inte luras av ensamheten, den var din vagga och den ska bli din grav....
Att leva i samspel... att våga dela sina brister, sina rädslor, sina styrkor...att se på andra med kärlekfulla ögon, ödmjuka ögon... att se sig själv och andra med ögon som ser bortanför misstagen, bristerna, tillkortakommandena...
....att våga vara sårbar....
....att våga be om det man behöver...
....att våga se det man vill ha...behöver....
....att våga vara människa....
Å så är jag där mitt i havet av känslor, vardagsliv, jobb, måsten, möjligheter, tankar och funderingar, framtids planer och framtids ångest... mitt i allt kommer ensamheten och knackar på, först blir jag orolig och rädd, men tänker på Åsa Jinders låttext "Låt dig inte luras av ensamheten, den var din vagga och den ska bli din grav... låt dig inte luras av tystnaden för den sänker sig mellan varje andetag"
Mitt i känslans kärna är jag ensam och det är som det ska vara...tystnaden är där för att jag skall kunna få liv...tystnaden som sänker sig mellan varje andetag.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar