söndag 16 augusti 2009

KONSTstruktivt

Vad är konstruktivt?
Vad är okonstruktivt?
Är ilska okonsrtuktivtr?
Att bli ledsen, är det okunstruktivt?

Ja och nej...

Vi är alla människor och jag tror inte det finns en enda människa som någon gång brister i sin konstruktiva kommunikation...
Jag brister om och om igen...även om jag inte vill det. kommunikation är svårt, till och med när man vill. Att vara sann mot sig själv är svårt, till och med när man vill.

Alla tappar vi humöret.
Alla tappar vi förmnågan att uttrycka vad vi vill säga.
Alla mister vi förmågan att uttrycka och se vad vi egentligen behöver.

När man tappar humöret... måste jag fråga mig varför jag tappar det. Vad är det som egentligen ligger bakom ilskan?

När jag tappar förmågan att uttrycka vad jag vill säga...måste jag fråga mig varför jag tappar det. Vad det är som egentligen ligger bakom den oförmågan?

När jag mister förmågan att se vad jag egentligen behöver...behöver jag stanna upp och ta mig tid att se...

Jag önskar att jag var så själsligt medveten att jag klarade detta i detta nu...tyvärr är jag inte det...
Är en ganksa omogen själ när det gäller att sätta ord på vad jag behöver och vad jag vill...
Att försöka räcker inte...eller?

...oförmåga sårar - mig och andra.
...växtvärken i själen gör ont...


Vad är okonstruktivt?
Att inte se sina behov och inte ha möjlighet att uttycka dem...
Vad är konstruktivt?
Att se sina behov och kunna uttrycka dem...

Vad är okonstruktivt?
Att känna ilska och inte acceptera den och inte se vad som egentligen ligger bakom...
Vad är konstruktivt?
Att känna ilska, acceptera den och se vad som egentligen bakom...

Vad är okontruktivt?
Oliv..
Vad är konstruktivt?
Liv...

Vad är oksonsturktivt?
Rädsla...
Vad är konstruktivt?
Kärlek...

Vill agera i kärlek. Vill agera i liv. Vill våga stanna upp och se. Vill kunna se och uttrycka det min själ behöver och ber om.
Vill agera i kärlek.
Det är en KONST att agera och leva konstruktivt.

3 kommentarer:

Cecilia N sa...

"Oliv".

Jag läste det först som en sån som man kan äta.
hihi.

Anonym sa...

Vad som är konstruktivt avgör nog den som är mottagare. Man väljer själv vad som får fastna och bli okunstruktivt. Det som är tänkt som växthjälp av en annan människas välmening, kan misstolkas och snabbt bli okonstruktivt. Ibland kanske man inte ska analysera allt man gör, ibland brister vi som människor. Kanske är det både en okonstruktiv och konstruktiv tanke.
Välj själv, du är mottagare :)
Kärlek kära du!

Stora M

Kung av kosmoz sa...

Absolut M. Tänker att vi människor alltid lever i spänning mellan konstruktivt och okonstruktivt... vi brister, vi faller, vi bygger upp o reser oss om o om igen. Att vara ödmjuk mot sig själv o andra - det är nödvänigt i det vi kallar livet. Det är en konst....srukivt:-)
Sen tror jag att mycket i livet är ett samspel - även om jag alltid själv har ansvar vad jag gör det med det jag tar emot...i det vill jag väla liv framför icke liv...Sen har vi ett ryggsäck fyld med invanda mönster som vi gång på gång får göra upp med...utan att för den delen överanalysera allt man gör ;-)Men att leva medvetet - att leva här och nu med sikte mot kärleken