Hennes sätt...

Jag älskar henne så galet. Hennes små egenheter.
Hennes sätt att dra i överläppen när hon är inne i någon tanke medans hon läser något på nätet...
Hennes sätt att svara: Nej jag är inte på väg att somna och en minut senare sova tungt tungt... med den där rösten som jag hör att hon kommer att sova om i minut...
Hennes sätt att varje dag, flera gånger om dagen säga: Jag älskar dig, till sinna barn.
Hennes sätt att tappa humöret när det gått för lång tid mellan matintagen.
Hennes sätt... jag hennes sätt är fantastiskt...

Jag kan inte skingra hennes oro...
Jag kan inte ta hennes sorg...
Jag kan inte fixa...
Men jag kan älska hennes egenheter, hennes sätt.
Jag kan lyssna till hennes oro och tårar, dela hennes glädje och hennes skratt.
Jag älskar henne....