Nyårsaftonens festkänsla lysser med sin frånvaro...
Älsklingen försöker frenetiskt städa bort de senaste ...två veckornas (?) influensa, vattenkoppor och magsjuka...
Jag stirrar blint på datorskärmen och orden i mitt inre verkar inte riktigt vilja komma ut... sakta börjar jag trevande röra vid tangenterna...tangenterna som ger avtryck till eftervärlden för en kort stund...om nu någon skulle vara intresserad...
Vi delar våra liv på en skärmen och delar våra historier med hjälp av tangenterna....det smatrande ljudet, vittnar om att nu är något delat - med hela värleden....
Återgår till tanken...
Nyårsafton...segheten i kroppen och själen håller sig stadigt kvar...I dag är dagen då vi ska sammanfatta året, äta gott och skåla in det nya, titta på raketer och förundras över... tänka att det redan är nyår...
Jag är inte hungrig, inte sugen, bara stilla illamående och trött...
Vi har inget bubbel...
Söker febrilt efter en skön känsla...men känner mig mer mussellik...
Tangenterna smatrar...ord blir till meningar...med mening...men ändå finns det en känsla av meningslöst...
Ord ord ord massor av ord...orden som träffar mig går rakt in, djupt, smack - aj... vill värja mig....
Men så i samtrandet... när orden bildar meningar...och tillslut kansek en berättelse...och när orden, meningar och berättelserna träffar mig... så kommer en strimma av hopp...
ett leende...ett ord...en kyss och en injektion av liv tilldelas mig...

Ett ord som berörde idag..."ödet som fick oss att skilljas åt eller min rädsla"...
Jag vill famna mitt öde - orädd, med tillförsikt och kärlek...se kärleken genom skärmen, bortom skärmen, livet på skärmen och utanför...
Vill se livet och kärleken...bortanför rädslan, bortanför orden...bortanför leendet och kyssen...
Vill se...
Vill känna...
Vill vila...
Vill våga...

Damsugaren har tystnat... tangenterna fortsätter att knappra...orden har landat och kanske kanske har det kommit en unns av fest känsla inför nyårsaftonens antågande och ett välsignat underbart nytt år...
Som jag vill se...
vill känna...
vill vila...
vill våga...i, just här och nu - orädd, med tillförsikt och kärlek...