Idag tänker jag på mina vänner som förlorat sitt barn...
I dag tänker jag på dem som livet tycks bli alldeles för kort för - och dem som finns i deras närehet...
I dag tänker jag på alla de som förlorat någon som är dem när och kär...
I dag tänker jag på Zacharias och på alla han har runt om kring sig...
I dag tänker jag och hoppas att han dansar med änglarna och att Maria om aftonen breder sin blå kappa om honom...
Maria som vet vad det är att förlora sitt barn...
Tårarnas mantel som gråtit över alla förlorade barn...
Frälsarkransens blå pärla - bekymmerlöshetens blå pärla - trotsar oss ihärdigt... sveper in oss i våra tårar... tårar som renar och helar, skyddar och förenar...bekymmersfritt, får sorgen vara sorg och tårarna får bara finnas...
Maria som ger oss hopp...en anning om...att kanske går det att stå kvar... när livet och förlåten rämnar, när livets mörker drabbar oss och solförmörkelse drabar vår jord, när andetagen slutar och tystnaden lägger sig...
...då står hon kvar...sörjande...gråtande...står hon kvar...vid sin son...
...vid sin Sons sida följer hon honom till graven...
...graven som på tredje dagen var tom...
Han är inte här, graven är tom...
Befriad. Uppstånden. Hemma.
Jag hoppas att medans du dansar i himmelen Zacharias, så hoppas jag att Maria breder sin blå mantel över mamma och pappa...och att de får mod att stå kvar vid din sida...och inte glömma att även du är...
Befriad. uppstånden och hemma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar