Insikt

En smärtsam insikt gör sig omöjlig att dölja...
Insikten får mig att krympa, känna uppgivenhet, känna rädsla...

I svallvågorna av att känna sig missförstådd försöker jag hitta fokus. Att inte hitta de rätta orden, att inte få fram det man vill få sagt. Mellan raderna läggs det in ord jag vill säga men inte vågar... mellan raderna läggs det in ord jag inte säger men andra tycker sig höra...
Så infinner sig modet och orden som måste sägas sägs...kan bara hoppas på att orden landar rätt och att tomrummet mellan raderna inte fylls med känslominnen, rädsla och annat smått och gott...

Livet är långt ifrån lätt att leva - men det är ett stort jäkla privilegium.

Insikten känns svår, hård och skrämmande - men inte ohanterbar - just nu gör den bara lite ont...

Tankar snurrar:

Behov
Rädslor
Känslominnen
Drömmar
Mod
Sorg
Tårar
Sanning
Lycka
Skratt
Samspel
Framtid
Historia
Nu