gott och blandat

Finns flera olika blogginlägg denna dag som förtjänar sitt utrymme...

Något som förtjänar ett uttrymme är tex resan neråt till mina nära och kära med mina nära och kära, för att delta på min syster dotters konfirmation.

Några rader ur den nyligen lästa boken är oxå värt att lyfta fram.

En presentation och en lista av filmer och böcker som berör

Något som jag oxå skulle vilja formulera i ord är en kärleks hyllning till kärleken och till livet men oxå oron över när livets bräcklighet får oss att känna oss "liten" i en till synes stor och farlig värld...

Allt detta kommer i blandad ordning... just nu skriver jag i väntan på att älsklingen skall bli klar...och vi ska ge oss i väg och gratta fin vän...så när hon provar kläder färdigt kan det finnas en chans att jag kommer hinna beröra alla ämnen :-)


Några rader ur den bok jag nyligen läst

En av mina absoluta favorit författare är Paulo Coelho, hans böcker har alltid fängslat mig och efter varje läsning är jag uppfylld och lycklig...

"Veronika bestämmer sig för att dö" är den senaste lästa boken av denne författare och det finns ett stycke i boken jag bara älskade.

Boken handlar om Verinika som i enlighet med bokens titel, bestämmer sig för att dö, dock misslyckas hon och hammnar på ett mentalsjukhus, där hon får beskedet att hon endast har några dagar kvar att leva. Tillsynes självklart, kommer hon givetvis på att hon inte vill dö, och mitt i mötet med döden kommer hon på att hon vill leva.

Här kommer en lösryckt kommunikation mellan en av de andra intagna (Mari)på mentalsjukhuset och läkaren (Dr Igor)
Så efter ett långt samtal mellan Dr Igor och Mari, säger Mari:

Är jag botad?

Dr Igor svarar:
Nej. Du är en annorlunda person, som vill vara lik andra. Och det är, enligt mig en allvarlig sjukdom.

Mari:
Är det allvarligt att vara annorlunda?

Dr Igor:
Det är allvarligt att tvinga sig vara lik andra, det framkalar neuroser, psykoser, paranoia. Det är allvarligt att vilja vara som alla andra, det är att göra våld mot naturen.

Något som jag oxå skulle vilja formulera i ord är en kärleks hyllning till kärleken och till livet men oxå oron över när livets bräcklighet får oss att känna oss "liten" i en till synes stor och farlig värld...

I fredags gav jag mig av på en åtta timmars lång resa ner åt landet till mina föräldrar och främst min systerdotters konfirmation (mer om detta senare) just nu vill jag lägga fokus på resan jag gjorde med tre personer jag älskar väldigt mycket, en resa som inte bara var den rent konkreta resan, att vi tog oss från punkt A till punkt B på kartan...
Utan att vi tog oss från punkt A till punkt B i vår själsliga dans denna helg.
Med så mycket kärlek i bröstet och med tanken att "vårt första steg är nog det längsta, men det kan oxå bli det bästa vi gjort". Famnade jag denna helg när jag satt mig i bilen på väg hem igen.
Så med massor i ryggsäcken, massor av spöken, massor av tankar. Massor av framtids drömmar... mitt i resan, mitt i den snåriga skogen, rivna av livets törnebuskar... så blev jag påmind om livets bräcklighet...
om min egen rädsla, om mina tillkortakommanden, om min bräcklighet om andras bräcklighet...
Så i en bråkdel av en sekund kändes livet så galet svårt, kroppen min blev tom och svart. Sorgen famnade min själ och jag trodde aldrig jag skulle resa mig igen...

Men någonstans i orkanens mitt, i orkanens öga, såg jag ljuset och hittade lugnet. Livets bräcklighet, livets alla ärr, skapade det vackraste av de vackraste tavlor och det vackraste av de vackraste bevis på livets oupphörliga kraft.


Resan neråt till mina nära och kära med mina nära och kära, för att delta på min syster dotters konfirmation

Tanken blev svindlande, bildspelet på henne rullades upp med vacker vemodig musik och tanken slog mig så hårt, tänk att den där lilla rulttulta är så stor nu - konfirmerad. Det är ju inte länge sen hon kröp på alla fyra och utforskade världen om kring sig. Fylld av kärlek, oro och vemod över att vi bor så långt i från varandra, oro över att faror lurar i världen... hon lilla rulttultan...hon som man nattat, vagat, bytt blöjor på, pysslat om eksem, plåstrat om skrubbsår, läst godnattsagor för... nu har hon pojkvän, är konfirmerad och flera år äldre än vad jag tror...


En presentation och en lista av filmer och böcker som berör

Som jag nämde innan:
Paulo Coelho

"Veronika bestämmer sig för att dö"
"Alkemisten"
Är två exempel på hans underbar böcker.

Av författaren Leo Buscaglia:
Leva Älska Lära

Eb bok av Maria Ernestam:
Caipirinha med Döden

Filmer:
Dagboken.
Livs verket
Ett litet mirakel - Simon Birch

Ja, det får räcka för nu...

Någonstan i mitten av detta inlägg, blev kärleken klar och vi gav oss iväg, tillställningen var en födelsedag - tänk vad underbart med dagar som vi firar, då vi blev födda - underbart. En underbar kväll blev det oxå :-)

Nu har orden tagit slut..och tankarna snurrar för häftigt och tanken är för trött... även om mer tankar vill landa på den här sidan... men iallafall god natt alla där ute var ni än må befinna er....