Minnen fria som en fågel...
Ögonen...själens spegel...eller bara en väldigt söt hund...
Vi bygger i hop våra liv... ibland önskar vi oss ett slott med tinnar och torn, vi föreställer oss det enfärgat, vit, brunt eller grått... men livet bjuder på olika färger på färgskalan, brokigt ter sig vårt liv... vår bild gör att vi inte alltid ser det sprakande färghav livet bjuder på...eller så upplever vi vardagen grå och tråkig, så vi inte heller ser livet färgsprakande tillvaro...
Det här slottet är byggt av min systerson, när några bitar rasade bort skrek han för full hals:
Det är katastrof!!!
Japp, så kan det kännas när livets legobitar, som bygger oss, trillar och inte hamnar där vi tänkt oss... då kan katastrofen kännas nära...
Ja eller när det vi byggt upp raseras framför våra ögon...känsla: Katastrof....
Då behöver vi lyfta blicken, byta fokus, blicka uppåt eller inåt...
Då behöver vi "utsikt"... här är iallafall utsikten från Häggdångers kyrkotorn...
Vissa fördelar får man väl ha när man jobbar som prälle, detta togs i väntan på vigselsamtal en dimmig sommar dag...
2 kommentarer:
Att vara i sina känslor och medvetet ta sig an dem har fört mig bortom "katastrof". Rädslan är mindre då jag kan se de fysiska sensationer känslor orsakar alla klick, klick blir lika tydliga som ett foto. Det känns tryggt.. Min dotter hade en "katstrof idag då hon förstod att trolleri var lureri på olika sätt, hon blev förkrossad och fick vara det med stöd och värme...Istället för att bli förnekad, att inte hennes känslor är ok (som jag fick uppleva) eller ta hennes uppmärksamhet till saker som bara känns bra. Jag vill försöka dela det med dig när jag läser vad du skriver men det är svårt så fölåt mig om det verkar förvirrat :) Men det var det som vaknade i mig när jag läste.
Ja, att se det brokiga var det jag försökte skriva... att som du säger (tror jag att du säger)att befrielsen finns i att vara i just det som finns och syns, inte i fantasien om hur det ska vara...och att det är okej att det "går sönder" så småningom kan bitarna byggas om och bygga nytt... det är när vi gör det som vi kan se längre....även om det ibland ändå finns dimma... ;-)så tänkte jag...:-) Tack för dina tankar
Skicka en kommentar