måndag 9 mars 2009

Att lägga sin skatt i bräckliga lerkärl

Tittar på skärvorna...och undrar om de någonsin kommer kunna klistras i hop igen...

Tänker på att Gud säger att han läger sin skatt i bräckliga lerkärl...

Tänker på orden:

"Allt bär kärleken, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den". (1 Kor 13:7)

Stirrar på skärvorna och undrar... läger Gud sin skatt i detta...?? Bär kärleken verkligen allt?

Skärvorna som består av erfarenheter, liv, framtid, rädslor, mig... allt var jag är och blir...

...känner mig bräckligare än någonsin....Karlssons klister vore kanske bra...ja, det kanske är det som är kärlek...

Skärvor...skatter, kärlek...

Allt bär kärleken...även min bräcklighet...?
Allt tror den....på mig...?
Allt hoppas den...på en framtid när rädslan är stor...?
Allt uthärdar den...när bräcklighet och rädsla övermanar en...?