Minns inte när jag hade en sån helvetiskt stress natt sist... hjärnan gick på högvarv......jag var redan övertrött när jag kom hem... men det tog tid innan kudden och sängen inbjöd till sömn.......vid två tog jag en halv insomningstablett.......inget hände...vid tre tog jag en till......imorse var jag helt borta...


...så sakta men säkert gick jag från stress ångest till dödsångest...

...kroppen var tung, benen vek sig...för en sekund flög tanken och känslan genom kroppen - Gud jag kommer dö, jag kommer aldrig att vakna mer...
...kalsvettig, blött och groggy tog jag mig upp, stapplande....vaknade så småningom till...men segheten i kroppen håller sig kvar....

Ångesten lyser med sin frånvaro...alldelse nära och intill...
Snön faller vackert...
Kumpen i magen som vittnar om "känslomässig baksmälla" gör sig märkbar...
Jobbet inspirerar....
Utskick....oinspirerar...