tag:blogger.com,1999:blog-66545331360475160232011-07-08T13:52:42.768+02:00Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.comBlogger1891100tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-41513097735446916172009-09-12T20:57:00.003+02:002009-09-12T21:17:13.303+02:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sqvy6giIqEI/AAAAAAAAALY/Oi5E6lTDgY8/s1600-h/flytt.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 241px; height: 267px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sqvy6giIqEI/AAAAAAAAALY/Oi5E6lTDgY8/s320/flytt.gif" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5380661266803632194" /></a><br /><br /><em>Bilden är hämtad från:<br />http://jkopkobeck.iblog.my/2009/08/24/att-flytta-i-norrland/</em><br /><br /><br /><strong>Denna blogg flyttar, till nya vyer och möjligheter. <br /><br />Välkommen att besöka mig där<br /><br />Adressen är: http://minadress.wordpress.com/</strong>!<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4151309773544691617?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-33196663531219864862009-09-06T07:54:00.004+02:002009-09-06T08:07:17.047+02:00Gick vils någonstans på vägen...<br />Se det nu... även om det gör ont, att se det. <br />Rädslor sliter i mig och mitt hjärta gråter...<br /><br />Varför ska det vara så svåt att vara sann mot sig själv...<br /><br />Försöker hitta in igen... hitta hem igen. Hitta kärleken. Tilliten. Modet.<br /><br />Så där i bilen på väg till jobbet, passerade en låt, för mina helt oplanerat, men i ett större perspektiv blev den mig given, precis som allt annat...<br />Tårarna strömmade ner för mina kinder...<br />På olika sätt har den senaste tiden gjort mig uppmärksamad om att vara som tomaten, som ser sin vän som blivit ketchup... ja, att han ser honom som han är.<br /><br />Ett tag tappade jag bort att se mig som jag är... fortfarande river rädslan i mig att inte räcka till... <br />Fortfarande river rädslan att inte vara älskad...<br />Fortfarande kommer det att vara så...att rädslan fortsätter riva...och göra sig påmind.<br />Jag ber om modet att våga se och vara och att gång på gång hitta hem i gen, när jag gång på gång går vilse....<br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=6bn1wojbFWQ<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3319666353121986486?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-88745751281693211242009-09-05T23:34:00.003+02:002009-09-05T23:40:03.735+02:00Kärlek fyller mitt sinn...<br />Tacksamhet omger mig...<br />Ser på mitt liv...på nära och kära och känner hur enormt priviligerad jag är, som har det liv jag har.<br /><br />Gud låter min bägare flöda över....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8874575128169321124?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-21526327057637480632009-09-05T18:01:00.004+02:002009-09-05T18:23:59.168+02:00De senaste dagarna har jag fått höra ord som gjort att jag verkligen fått känna att jag lever...<br />Ord som gett mig insikt.<br />Ord som skallat av lager av försvar och fått mig att se en liten bit längre...<br />Orden tror jag har sagts både i kärlek och i rädsla...hur det än har sagts så har det varit sant och jag har behövt funderat, tänkt och känt...<br />Men något som sammanfattade orden och de senaste dagarna var Jonas Gardells (som gästade Härnösand domkyrkan i fredags kväll) ord och bild han gav av "kom nu ketchup så går vi".<br />Han drog parallelen med att tomaterna som var ute och gick och så blev den enna överkörd, så säger den ena tomaten till den andre:<br />- Kom nu ketchup så går vi.<br /><br />Han drar paralellen med att tomaten ser på sin vän, utan att försköna, utan ser verkligheten som den är, men ser även möjligheten, han är något annat (ketchup) och så säger han kom så går vi...<br />Att gå vidare, inte som tomat men som ketchup.<br /><br />Att leva i utmaningen att se sig själv och varför jag gör som jag gör, känner som jag känner - att våga se bakom det man i första anblicken sker, utan att för den delen överanalysera...så att man slår knut på sig och börjar tveka på det man faktiskt ser...<br />"Kom nu ketchup så går vi.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2152632705763748063?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-10308199894010290652009-09-03T18:28:00.003+02:002009-09-03T18:57:18.485+02:00I mitt jobb får jag då och då åka till mindre kända ställen i vår byggd, ja ibland finns det inte ens att hitta på eniro eller hitta.se...<br />Men min vana trogen så frågar jag ofta efter vägen.<br /><br />Så för ett tag sedan fick jag en adress och en vägbeskrivning, där jag fick direktiv att svänga vänster precis när man åkt över krönet och vid busskuren, sen skulle jag bara åka en liten bit och där skulle det ligga ett stort vit hus och strax efter det kom ett litet rött... <br />Där var det.<br /><br />Men det som var en busskur, såg jag som en "mjölkpall" vilket innebar att jag åkte förbi busskuren och kom alldeles för långt...<br /><br />När jag väl hade hittat busskurer, så han jag passera tre olika konstilationer av "ett stort vit hus och ett litet rött brevid" innan jag kom till ett litet rött hus och strax efter det ett stort vit...<br />Åter igen tar jag upp min telefon och ringer och undrar...Är det här där det står xxx på skyllten som jag ska?<br />med viss språkförbistring säger rösten på andra sidan, nej men åk tills vägen slutar...<br />okej tänker jag... lite skepptisk svänger jag in på vägen där en skyllt (som hade sett sina bästa dagar) säger "skogsväg"<br />och skogsväg det var det... djupare och djupare in i skogen bar det av och jag känner i magen detta kan inte vara rätt... men men, det var ju i en sommar stuga jag skulle till.<br />Men vägen blir mindre och mindre och telefonens täkning blir mindre och mindre och är helt plötsligt lika med noll... samma utveckling händer med vägen... <br />Beslutar mig då för att vända...eller okej... vägen tog slut och det blir till att backa tillbaka...<br /><br />Så efer en lååååååång bakåkestur, kommer jag fram där jag senast använde livlinan "ring en vän" (eller den du ska till) :-) så ser jag hur en människa står och tittar bort åt det håll jag för en stund sen kom i från när jag rigde och fråga om vägen...<br />Det var visst där - ja där jag stog när jag frågade om det var ditt jag skulle... vilket de kommer på att de inte tänkt att det stått det på skylten...<br /><br />Men men, jag kom fram till slut och så även hem...<br /><br />Tänker att vi så lätt blir hemablinda... man är så van att åka och man ser det man ser och glömmer bort att andra ögon ser annat...<br /><br />När jag ska besktiva vägen till en position... vare sig det handlar om vägen till att ta sig från punkt A till punkt B eller om det handlar om att besktriva sin själs vandring från punkt A till punkt B. I bland gör man allt på rutin och glömmer att lyfta blicken och se vart man egentligen har för omgivning...<br />Man kör på rutin och tänker inte på varför man ser det man ser och säger det man säger... Vare sig det handlar om bilkörning eller om att se sin själs vandring i livet...<br /><br />Ja, 30 min senare kom jag alltså fram. Fnittrig och fachinerad över att det kan vara så svårt att beskriva vägen som man kan så väl...<br />Så bjuder det konkreta livet på en spegling av själens dans...som oxå självklart är konkret och verkligt...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1030819989401029065?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-25586732709531460372009-08-29T09:34:00.004+02:002009-08-29T09:46:10.762+02:00Ibland gör livet ont... ibland när insikt kommer, känns det som om något brister...<br />Tankarna fyller hela mitt väsen och tunghäfta innfinner sig...orden som snurrar förmår jag inte att få ut...<br /><br />Tid, att ge sig själv tid...tid att låtas orden vara. Tid att låta tankar fara...tid.<br /><br />Mitt i att livet gör ont - är det fantastiskt underbart. Mitt i det att det gör ont -så läker vi och växer och finner frid...och ro...<br /><br /><br />Ja visst gör det ont när knoppar brister....varför skulle annars våren tveka<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2558673270953146037?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-75754749445913147112009-08-27T21:21:00.000+02:002009-08-27T21:38:09.646+02:00Läser på Marcus Birros blogg och berör av hans ord, plockar ut några ord som fastnade så där lite extra...<br /><br />http://www.marcusbirro.se/bloggen/<br /><br /><em>"Vad har jag då gjort för att dra på mig allt detta hat?<br /><br />Jag har varit tydlig med min mänsklighet, med min inkonsekvens. Jag har varit tydlig i text med mina drömmar, min svaghet, mina förluster, min sorg, mitt missbruk, min längtan efter att bli pappa, min tröstlöshet över att förlora två barn som aldrig fick chansen att leva, och jag har varit tydlig i min vrede över orättvisor.<br /><br />Jag har hela tiden varit tydlig med mina drömmar om att skrivandet ska vara en sorts frizon i livet, ett sorts verkligt och andäktigt rum i vardagen, där vi kan mötas. Eller en sjö snarare som läsare och författare går ner till för att möta varandra, som mästaren Stephen King skriver."</em> (Marcus Birro)<br /><br /><br />Tänker på männsikor i min omgivning som uttsätts för förtal och elakheter, utsätts för orättvisor och konstigheter...<br />Tänker...det är för deras mänskligheten, för deras tydligheten, för sorgen och sanningen och ärligheten...<br />det är därför de blir utsatta...<br /><br />Flera ord berör:<br /><br /><br />"<em>I takt med mina framgångar har jag fått smaka på de anonyma och de inte så anoyma mobbarnas dunkla hat och kladdiga kommentarer. Jag har släckt ner kommentarerna både här och på min fotbollsblogg på Expressen. Jag tycker det är en märklig demokratisk rättighet att anonymt sitta bakom sitt förbannade tangenbord och hata en människa som står där med sitt ansikte och sitt namn, med hela sitt liv. Jag har ändå fortsatt blogga. Varför ska jag lämna över det mediala rummet till fånarna, till mobbarna, till idiotin?" </em> (Marcus Birro)<br /><br />fastnar främst över orden:<br /><br />"<em>Jag tycker det är en märklig demokratisk rättighet att anonymt sitta bakom sitt förbannade tangenbord och hata en människa som står där med sitt ansikte och sitt namn, med hela sitt liv."</em> (Marcus Birro)<br /><br /><br />Så ofta sitter människor där anonymt och komenterar, kastar och fördömer...<br />en människa som blottar sitt liv, så vågar man inte ens stå för det man tycker, stå för sitt hat och förakt...utan anonymt sprider man negativa energier till någon som delar sin själ....<br />Det är väl baksida av bloggandet och cyberns underbara värld...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7575474944591314711?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-39936713530453901732009-08-26T21:37:00.000+02:002009-08-26T21:57:18.497+02:00Kära Dagbok.<br /><br />Idag har varit en grå och regning dag. Jag vaknade av klockan som väckte mig till en ny dag, där dimman låg tätt över standen.<br />Dagens väder har verkligen stämt överens med min sinnes stämning.<br />(o)Inspirationen,(o)orken och (o)tiden gjorde att MC-donald blev ett naturligt och bra val.<br />Käre dagbok, idag fick vi även hem varorna som vi beställde igår på http://www.matservice.se/<br />Gud vilken UNDERBAR affärsidé...detta kära dagbok var en av höjdpunkterna på denna dag.<br /><br />En annan höjdpunkt var när jag såg HENNE...jag såg henne stå där på andra sidan torgen...det bubblade så där pirrigt och underbart i magen när jag såg henne och jag blev alldeles nervös när hon såg mig och vinkade till mig...<br /><br />Annars har dimman legat tätt kring hjärtat och tårarna har legat på lur hela dagen...<br />Så käre dagbok, jag hoppas jag har roligare saker att skriva om i morgon sov så gott så hörs vi i morgon.<br /><br /><br /><br />PUSS <br /><br />J+K= SANT<br /><br /><3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3<br /><br /><br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SpWTFQFsaZI/AAAAAAAAALQ/hBABqn0eJD0/s1600-h/DSC00226.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SpWTFQFsaZI/AAAAAAAAALQ/hBABqn0eJD0/s320/DSC00226.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5374363448764033426" /></a><br /><br />[Foto Högakustenbron K Adamsson]<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3993671353045390173?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-8931967006152783822009-08-23T18:19:00.000+02:002009-08-23T18:50:34.666+02:00Jag älskar henne så galet. Hennes små egenheter. <br />Hennes sätt att dra i överläppen när hon är inne i någon tanke medans hon läser något på nätet...<br />Hennes sätt att svara: Nej jag är inte på väg att somna och en minut senare sova tungt tungt... med den där rösten som jag hör att hon kommer att sova om i minut...<br />Hennes sätt att varje dag, flera gånger om dagen säga: Jag älskar dig, till sinna barn.<br />Hennes sätt att tappa humöret när det gått för lång tid mellan matintagen.<br />Hennes sätt... jag hennes sätt är fantastiskt...<br /><br />Jag kan inte skingra hennes oro...<br />Jag kan inte ta hennes sorg...<br />Jag kan inte fixa...<br />Men jag kan älska hennes egenheter, hennes sätt.<br />Jag kan lyssna till hennes oro och tårar, dela hennes glädje och hennes skratt.<br />Jag älskar henne....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-893196700615278382?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-37002636214031577442009-08-22T17:28:00.000+02:002009-08-22T22:04:18.501+02:00Livet är inte i närheten att vara lätt. Livet är inte i närheten av att bli som man har tänkt sig... men ändå blir livet så mycket mycket mycket mer än den bild jag målar upp. Så mycket stor slagnare, så mycket vackrare än jag någonsin kunnat föreställa mig.<br /><br />Vi möter oliktänkare.<br />Vi möter död.<br />Vi möter rädsla...vår egen och andras.<br />Vi möter livets trasighet.<br />Vi möter livets läkande.<br />Vi möter oss själva.<br />Vi möter andra.<br /><br />Vi människor, i vår bräcklighet, i vår styrka vandrar vi på livets stig och möter människor som vi behöver möta, människor som formar oss till de vi är och det vi är på väg till att bli.<br /><br />Mitt i det lever vi det liv som är vårt. Kanske inte alltid lätt, men vi har valet att välja - liv, vårat liv. I sin svårhet och i sin storhet.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3700263621403157744?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-11991670386467184342009-08-22T16:09:00.000+02:002009-08-22T16:25:10.214+02:00<strong>Stjärnor över Asahikawa</strong><br /><br />"Det är så mycket som vi tror vi är<br />Men som vi bara fått<br />av någonting gammalt<br />som vi tror är vårt.<br />Men det måste finnas ett annat sätt <br />att leva än det jag lärt mig.<br />Jag vill leva utan galler<br />Älska utan skyddsnät.<br /><br />Jag ger mig nu.<br />Jag ger dig allt.<br />Jag vill ligga under himlen<br />och vila i natten.<br />Om du ger dig nu<br />så finns jag här.<br />Vi kan sitta under månen<br />och spela för stjärnorna.<br /><br />Du älskar det bästa i mig<br />och jag älskar det bästa i dig.<br />Dina ord, våra toner<br />dina ögon och mörkret<br />som du bär i ditt hjärta.<br />Gamla sorger som du har med dig<br />Men det är dags att börja om nu.<br />Det är dags att börja leva.<br /><br />Jag ger mig nu.<br />Jag ger dig allt.<br />Jag vill ligga under himlen<br />och vila i natten.<br />Om du ger dig nu<br />så finns jag här.<br />Vi kan sitta under månen<br />och spela för stjärnorna."<br /><br />[Sofia Karlsson Sånger om kärleken]<br /><br /><br /><br />Egentligen står texten för sig själv... upprepar raderna:<br /><br /><em>Det är så mycket som vi tror vi är<br />Men som vi bara fått<br />av någonting gammalt<br />som vi tror är vårt.<br />Men det måste finnas ett annat sätt <br />att leva än det jag lärt mig.<br />Jag vill leva utan galler<br />Älska utan skyddsnät.</em><br /><br />Det finns ett annat sätt att leva än det destruktivt invanda....<br />Det finns ett annat sätt att leva...<br />...utan galler och rädsla...<br />Att äslka utan skyddsnät..<br />Att värna om det som ger liv...födder liv...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1199167038646718434?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-28380262774191236682009-08-22T14:09:00.000+02:002009-08-22T15:16:09.643+02:00Regnet öser ner utanför...dagens tempo har dragit ner något från 200 km/h till kanske 100 km/h eller iallafalla så att jag i fem minuter kan sitta med datorn i knät. Lila M och E spelar dataspel och kommer för tillfället samms. Vi har ätit och spelat spel. M och J är och gör stan. S drog tvärs över gatan till kompis.<br /><br />Surfar omkring på olika sidor och fastnar för en "groda", grodan kommer från Villa D, en blogg som för övrigt är värd att besökas om och om igen.<br /> <em>http://villad.wordpress.com/</em><br /><br />Grodan kom i form att Villa D skulle äga att hon har en fin man, men ett litet komma försvan och det kom ut att se ut som om Mayoj har en fin man...vilket blir lite roligt efter som hon lever med en kvinna, dvs mig. Mayojs kommentar blir då att jag är mannen i förhållandet...<br /><br />Självklart var jag tvungen att svara på det:<br /><br />"Är jag mannen i förhållandet? Under vilka premiser? Beror det på längden på mitt hår? Eller på borren i min hand? Men stekpannan då o förklädet? <br />För man måste ju vara man och kvinna i ett förhållande….<br /><br />Så någon av oss måste det ju vara…"<br /><br />Kommentaren är med glimten i ögat...<br /><br />Men tanken växer mer och mer...Vet inte hur många gånger jag fått den frågan: Vem är man respektive kvinna i ert förhållande? <br />Eller frågan jag får:<br />Är det du som är mannen i erat förhållande? <br /><br />Varför är den frågan så viktig?<br /><br />Vad är det som bestämmer att man är man eller kvinna?<br /><br />Är det hur många gånger man diskar?<br />Är det hur många gånger man borrar?<br />Är det hur många gånger man driker öl?<br /><br />Vad har vi för förestälningar om vad som är manligt och kvinnligt?<br />Ja ibland kan vi till och med säga att saker är omanligt och okvinnligt.<br /><br />Vad är manligt för dig?<br /><br />Vad är kvinnligt?<br /><br />Har det att göra med vad man gör (snickra, sy, diska, dansa osv)? <br />Har det att göra med vilka attributt man har (långt el kort hår, byxor, kjol, smink)?<br /><br />Varför måste det vara så att i ett förhållande med två av samma kön - vara så att en är man och en är kvinna?<br />Finns det samma fråga i hetrosexuella förhållanden? <br />Vem är man och kvinna i erat förhållande?<br /><br />För om det har att göra med vem som gör vad och vilka attributt man har - kan det då finns män som är kvinnor och kvinnor som är män?? Eller är det då det är omanligt och okvinnligt?<br /><br />Hetronormativiteten formar och rör sig i våra liv, här och nu och ständigt och jämnt. Hade vi inte haft den normen, hade frågan aldrig ställts (Vem är man och kvinna i erat förhållande).<br /><br />När regnet öser ner, barnen är på sprida håll, vardagslivet rullar på...så finns hetronormen...<br /><br />Nu finns den och för er som undrar vem som är vem i vårat förhållande så...<br />..kan ni få fortsätta undra.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2838026277419123668?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-58274158406269057552009-08-21T10:50:00.001+02:002009-08-21T11:14:57.495+02:00Morgonen är inte speciellt tidig (08.00), men eftersom det är semester i några dagar till så är det pjyamas som är kläddesplagget denna morgon.<br />Telefonen ringer och helt plötsligt har det gått en vecka och vi är nu sex personer istället för fyra.<br />Ler lite och förundras över hur det är när man lever ett liv av "bytesdagar" och i det att livet går vidare och bjuder på nya möjligheter och nya vägar och nya relationer...så där på morgonen, kommer två små änglar och två personer som jag egentligen aldrig skulle ha visat mig i pyjamas inför. Men vi är en familj...på olika håll men ändå en...våra liv flättas samman, för två små änglars skull och för att livet bjudit oss på spännande livsvägar.<br /><br />Där sitter vi på golvet i barnens rum...och knyter ihop det som en gång såg annorlunda ut och blir trots att vi inte är ensamma i den situvationen, långt ifrån... så blir vi familjen annorlunda...<br /><br />Två familjer med ändå en...<br /><br />Nej vi är inte ideal bilden av vad familj är med mamma, pappa och barn...men kanske är vi alla helare än vi någonsin varit...även om många skulle säga att familjen är trasig...och splittrad...Ja, alla kanske bär vi på sår efter att livet inte blev som vi tänkt oss... men familjen kan ändå vara hel...<br />och för hoppningsvis har vi alla hittat en väg som kanske passar oss bättre...<br /><br />Så mitt på golvet, mitt i livet... möts vi som egentligen kanske aldrig skulle ha möts om det inte varit så att två änglar fanns i våra liv...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5827415840626905755?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-56124180071555667882009-08-20T10:45:00.000+02:002009-08-20T19:17:20.098+02:00Semestern är snart slut och det har blivit höst...<br />Höst med tanke på luften och att värmen sakta sakta försvinner.<br />Höst med tanke på att verksamheter i jobbet drar i gång med rakert fart innen jag knappt hunnit sätta min fot på jobbet igen.<br />Försöker med hjälp av den sköna höstluften stilla mitt stressade sine över allt som borde vara gjort och allt som måste göras... nu och gärna i går.<br /><br />Längtar till jobbet och alla roliga uppgifter jag har men känner samtidigt oro över hur jag ska orka och hinna.<br />Struktur och logik har alltid varit mina bästa sidor - under det här året har struktur och logik varit ett svåruppnårligt mål. Svårt att hinna få saker gjorda i tid. Tiden som aldrig tycks räcka och tid som inte ens finns.<br /><br />Tankar om hur skört livet är har drabbat mig denna sommar. Hur lätt det är att människor sårar varandra, medvetet eller omedvetet. Att det finns människor som är så rädda för konflikter att de förnekar att saker har hänt, bara för att.... Ja jag vet inte?? <br /><br />Ser hur människor inte kan erkänna att de har gjort en annan människa illa....<br /><br />Funderar på hur svårt jag själv har att erkänna när jag sårat någon, hur nära har jag till att erkänna när jag gjort "fel"? Hur lätt har jag att se att det jag gjorde, fick en effekt jag inte hade räknat med - har jag då mod att stå upp för det. Se det och erkänna det? <br /><br /><br />Ser hur människor inte vill se, inte vill se att människor blir sårade av hårda ord och förtal. Ser hur människor far vårdslöst med det som är sanningen. <br /><br />Verklighetens och realitetens syndabekännelse - finns den? <br /><br />Att inte se i kärlek.<br />Att inte se sina brister och fel.<br />Att inte hålla sig till sanningen.<br /><br />Det är männskligt och det kan vi alla göra<br /><br />Men att:<br />Våga se på sig själv och andra i kärlek<br />Våga erkänna sina brister och fel<br />Våga hålla sig till sanningen<br /><br />Det är stort och något vi alla borde sträva efter att göra.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5612418007155566788?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-62530417752075863932009-08-19T11:06:00.000+02:002009-08-19T11:35:47.941+02:00Han var inte speciellet gammal...63år<br /><br />Han hade sin bänk, som han alltid satt på... han hade alltid sin plats.<br /><br />Varje möte inledes med samma fråga:<br /><br />- Hur går bilen? Man ska alltid tanka när det är halv tank...<br /><br />Denna kommentar pga att jag i någon betraktelse pratat om hur jag fått soppatorsk eftersom jag jag tänkt: lite till kan jag köra, lite till, lite till... Ops! <br /><br />I går fick jag veta att han lämnat oss, iallafall i den är formen, av kött och blod, här och nu, där blickar kan mötas, där händer kan beröra, och där rösten bär...<br /><br />Med mig kommer han att vara, varje gång lampan lysser på min bensinmätare kommer jag höra hans röst och åka och tanka, antagligen kommer jag aldrig mera få soppatorsk...<br /><br />Mitt jobb är personligt. Jag träffar människor som lämnar frön av liv (deras liv)i mitt hjärta... några är gamla, några är unga, några är mitt i mellan och visa av dem dör, visa av dem begraver jag och säger: <br />- Vi ses, tack för den tiden vi fått här...hoppas att du hör av dig när du är på besök, du som nu är obunden tiden - men jag hoppas att du lämnar oss i frid, må Guds frid lysa över dig. Giv honom/henne och Gud, din frid och låt ditt eviga ljus lysa för henne/honom i Skaparens, Befriarens och Livgivarens namn.<br /><br />Tillbaka till tankningen:<br /><br />Vi behöver oxå tanka oss, med positiv energi och kärlek... när mätaren lysser rött, behöver vi verkligen fylla på.<br />Så blir vårt liv som en en tur med bilen... vi kanske har ett specielt mål, vi har en karta eller GPS, vi behöver styra, gasa, bromsa, titta i backspegeln då och då... men inte för mycket, då kör vi troligtvis av vägen och glömmer se vad som häder framför oss. Men att köra bil handlar om att vara vaken, uppmärksam - här och nu.<br />Vi behöver vårda bilen, tanka, fylla på olja osv...<br /><br /><em>Bilen </em>är vi...<br /><em>Vägen </em>är livet<br /><em>Kartan </em>är våra mål och drömmar<br /><em>GPS </em>är de som gått före oss och nu påkallar vår uppmärksamhet och som får vara våra vägledare genom det liv vi lever...<br /><br />Så åker vi längst livet, hittar rastplatser...tankar, fyller på spolarvätska...tittar på kartan, kanske kommer vi på att vi ska ta en annan väg...lyssnar till GPS:en som ibland gör oss tacksama... ibland gör oss galna...<br /><br /><br />Så jag hoppas du kommer på besök lite då och då, medans jag åker på tur i livet...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6253041775207586393?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-14063906912638448852009-08-16T13:20:00.000+02:002009-08-16T21:04:42.967+02:00Vad är konstruktivt? <br />Vad är okonstruktivt? <br />Är ilska okonsrtuktivtr? <br />Att bli ledsen, är det okunstruktivt?<br /><br />Ja och nej...<br /><br />Vi är alla människor och jag tror inte det finns en enda människa som någon gång brister i sin konstruktiva kommunikation...<br />Jag brister om och om igen...även om jag inte vill det. kommunikation är svårt, till och med när man vill. Att vara sann mot sig själv är svårt, till och med när man vill.<br /><br />Alla tappar vi humöret.<br />Alla tappar vi förmnågan att uttrycka vad vi vill säga.<br />Alla mister vi förmågan att uttrycka och se vad vi egentligen behöver.<br /><br />När man tappar humöret... måste jag fråga mig varför jag tappar det. Vad är det som egentligen ligger bakom ilskan?<br /><br />När jag tappar förmågan att uttrycka vad jag vill säga...måste jag fråga mig varför jag tappar det. Vad det är som egentligen ligger bakom den oförmågan?<br /><br />När jag mister förmågan att se vad jag egentligen behöver...behöver jag stanna upp och ta mig tid att se...<br /><br />Jag önskar att jag var så själsligt medveten att jag klarade detta i detta nu...tyvärr är jag inte det...<br />Är en ganksa omogen själ när det gäller att sätta ord på vad jag behöver och vad jag vill...<br />Att försöka räcker inte...eller?<br /><br />...oförmåga sårar - mig och andra.<br />...växtvärken i själen gör ont...<br /><br /><br />Vad är okonstruktivt?<br />Att inte se sina behov och inte ha möjlighet att uttycka dem...<br />Vad är konstruktivt? <br />Att se sina behov och kunna uttrycka dem...<br /><br />Vad är okonstruktivt?<br />Att känna ilska och inte acceptera den och inte se vad som egentligen ligger bakom...<br />Vad är konstruktivt? <br />Att känna ilska, acceptera den och se vad som egentligen bakom...<br /><br />Vad är okontruktivt?<br />Oliv..<br />Vad är konstruktivt?<br />Liv...<br /><br />Vad är oksonsturktivt?<br />Rädsla...<br />Vad är konstruktivt?<br />Kärlek...<br /><br />Vill agera i kärlek. Vill agera i liv. Vill våga stanna upp och se. Vill kunna se och uttrycka det min själ behöver och ber om. <br />Vill agera i kärlek.<br />Det är en KONST att agera och leva konstruktivt.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1406390691263844885?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-35240839938862553682009-08-14T12:00:00.000+02:002009-08-14T16:26:08.824+02:00Jag och en god vän brukar roa oss med att skicka bilder via MMS, bilden tas på ett sådant sätt att det på ett mer eller mindre tydligt sätt går att se vad det egentligen är, antingen är det en närbild eller ett udda föremål, så skickar vi bilden och om man inte kan gissa på en gång får man en rebus eller korta små ledord för att kunna gissa sig till föremålet som finns på bild. Här följer några exempel:<br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoVyV4NdDaI/AAAAAAAAAKM/Gi50bYIhBhc/s1600-h/DSC00082.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoVyV4NdDaI/AAAAAAAAAKM/Gi50bYIhBhc/s320/DSC00082.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369823850900819362" /></a><br /><br /><br /><a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoU2l9ksvTI/AAAAAAAAAKE/anyKfmIw_Rw/s1600-h/DSC00305.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoU2l9ksvTI/AAAAAAAAAKE/anyKfmIw_Rw/s320/DSC00305.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369758156520734002" /></a><br /><br /><br /><a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoVyugqAsfI/AAAAAAAAAKU/HTLudjZWM7Q/s1600-h/DSC00263.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoVyugqAsfI/AAAAAAAAAKU/HTLudjZWM7Q/s320/DSC00263.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369824274074874354" /></a><br /><br />Så kan du gissa vad dessa tre bilder föreställer?<br /><br /><br />Ibland är livet så, att skärpan är suddig att vi inte ser vad som finns framför oss.<br />Ibland är vi för nära för att se vad som finns framför oss.<br />Ibland är föremålet så ovanligt och oväntat att vi inte heller där ser vad som uppenbarar sig framför oss.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3524083993886255368?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-87361255549303187602009-08-13T19:28:00.000+02:002009-08-13T20:07:59.145+02:00Majoy som ni hittar på: <em>http://www.kommaut.blogspot.com/</em> bloggade här om dagen om "Saker som jag slapp som hetro". Bloggen tar upp hur fördomar drabbar oss som lever i ett homosexuellt förhållande. Tänker att hetronormativitet inte bara drabbar homosar, utan även de som aviker från hetronormativiteten. Tex så aviker man från normen om man har fler än tre barn. Även här tittar människor med granskande blick. Är man skilld, Om man är en ny familj/styvfamilj/bonusfamilj... människor granskar och har åsikter.<br /><br />Vi har alla våra värderingar och uppfattningar och bilder av vad som är rätt och vad som är fel...<br />En familj man och kvinna lever med ett barn i husvagn = udda eller?<br />En familj man och kvinna lever i radhus med 8 barn = Udda eller?<br />En familj kvinna och kvinna lever med barn i lägenhet = Udda eller?<br />Listan kan göras lång om udda eller inte...<br />Vad är udda eller inte för dig? <br /><br />Vad bär vi på för bilder på hur vi ska leva, vad ger oss "samhället" för bilder av hur vi ska vara och göra och leva?<br /><br />Vad säger hetronormativitetet åt oss vad som är okej...och inte okej?<br /><br />Nu menar jag inte att alla ni som passerar och lever enligt norm gör fel eller att det är fel... absolut inte - jag gratulerar er...<br /><br />Vill bara lyfta fram att hetronormativetetn som finns i vårt liv, alldeles nära, vare sig vi är homo, hetro, tjock, smal, storfamilj eller singel....påverkar hur vi ser på varnndra och på oss själva och våra liv.<br /><br />För att ta ett exempel: <br />Vad är det som gör att människor som lever i "nybildade familje konstalationer" oftast inte ses som "en riktig familj" om man skulle se det som en familj är det en "trasig familj", här tror jag givetvis att människor som skillt sig har sår och kan känna trasighet, men det behöver väl inte betyda att den nya familjen aoutomatiskt blir trassig eller? Bär vi inta alla människor på sår efter saker som inte blev som vi tänkt?<br /><br /><br />Hur hanterar vi det som inte är norm?<br /><br />Hur hanterar vi det som inte är som oss?<br /><br />Hur hanterar vi att vi inte är som alla andra?<br /><br />Finns det egentligen någon som lever upp till normen? <br /><br />Vad är egentligen normen? Vilken är din norm?<br /><br /><br />Vad/vilka får plats i ditt liv?<br /><br />Vad/vilka får INTE plats i ditt liv?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8736125554930318760?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-52745498109028630822009-08-12T19:27:00.000+02:002009-08-13T09:29:00.431+02:00<a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoL8UaX_REI/AAAAAAAAAJ0/-kRXI2GM5YA/s1600-h/DSC00043.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoL8UaX_REI/AAAAAAAAAJ0/-kRXI2GM5YA/s320/DSC00043.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369131133386572866" /></a><br /><br />Hittade den här bilden i min mobil som jag tog när jag var i Taizé, jag satt i kyrkan, människor samtalade lågmält...<br />Jag satt mig framför en ikon, satt gregoriansk meditativ musik i öronen, tog radbandet i min hand och lät radbandet röra sig mellan mina fingrar....<br />Stillhet.<br />Energi.<br />Lugn.<br />Vackert.<br /><br />Först vilar mina ögon på ikonen, snart sluter jag dom och känner hur ikonen fortsätter att betrakta mig, jag blundar och låter radbandet vila i min hand, samtidigt som jag låter tankar och känslor vandra i mitt hjärta, mage och i min tanke...och när pärlan i frälsarkransen hålls mellan mina fingrar fäster jag en virvlande tanke vid den och fortsätter min meditativa bön...min tacksamhet... <br /><br /><br /><a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoMr7iRCgTI/AAAAAAAAAJ8/1x0cAPd3GAo/s1600-h/V%C3%A4n+ikon.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 230px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SoMr7iRCgTI/AAAAAAAAAJ8/1x0cAPd3GAo/s320/V%C3%A4n+ikon.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369183482566312242" /></a><br /><br /><br /><em>"Timoteus, min vän, mitt råd till dig i ditt sökande efter det mystika här i världen är: lämna bakom dig allt du sett och förstått; allting dina sinnen och din tanke begriper…Då du helt och fullt lämnar dig själv och allt annat bakom dig kommer du att lyftas upp, in i strålen av det gudomliga mörkret som är bortom allt det som är.” - Pseudo-Dionysius<br /></em><br /><br /><br />Bild och text hämtad från:<br />http://www.skolhuset.nu/<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5274549810902863082?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-81270425223623626162009-08-11T19:40:00.000+02:002009-08-12T18:56:42.059+02:00Tårarna ligger bakom mina ögon och gör sig i bland påmind om att de finns där bakom genom att en av dem lyckas ta sig fri från sin instängda fängelsehålla...<br /><br />Ser en bild:<br />Gråa moln, det blåser upp, åskan drar in över landskapet och ett befriande sommar regn...<br /><br />Gråa moln av oro täcker himmelen... och bakom molnen tonar ett åskväder upp sig på himmelen... och så helt plötsligt bryter ovädret ut... och när det dragit över kommer det befriande regnet...<br /><br />Energier, tankar och oro har laddats upp på himmlavalvet, funderingar, frågor, hopp och förtvivlan.<br /><br />Oro, känslor, tankar studsar på lägenhetens vägar...men så småningom lungnar sig energierna...slutar studsa...eller hittar en väg ut i friheten, genom dörren på balkongen...<br /><br />Stilla i natten när andetag andas lungt i alla rum...männskliga vackra själar sover lungt i sina sängar...då kommer tårarna och de befriar sig från sin fängeleshålla...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8127042522362362616?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-87175340389268133902009-08-09T19:10:00.001+02:002009-08-09T19:28:24.410+02:00Känner mig ovanligt obloggig... på natten när någon andas tungt, lugnt och tryggt brevid... vaknar orden och ord skrivs i min tanke... vill inte väcka, vill inte gå upp, orkar inte skriva ner orden i min tanke... tänker, skriver i morgon...<br /><br />...när morgonen kommer har tanken flytt...tänker: typiskt... men samtidigt, om tanken flyr, kanske den inte var så viktig...ändå...<br /><br /><br />Men tankar är viktiga, oberoende - beroende tar de sig genom tid och rum för att ibland bara flyktigt stanna hos oss och ibland varaktigt gripa tag i vår själ....<br /><br />Tanken den fria.<br />Tanken den fria att fritt tolka och förstå.<br />Tanken som bjuder upp till dans.<br />Tanken som bjuder på utmaning.<br /><br />Genom tid och rum färdas den... vi planterar en tanke och den växer till sig... mognar och bär frukt.<br /><br />Genom tid och rum samlas tankar om stort och smått och delas mellan ung och gammal...<br /><br />Genom tid och rum färdas mänsklighetens tankar. Minen, drömmar och ideér.<br /><br />Så ibland försöker jag fånga en flyktig tanke...ibland fångar jag den... ibland låter jag den falla mig ur greppet...ibland märker jag inte ens att den varit på besök.<br /><br />Livet och vardagen dansar förbi. Flyktigt och varaktigt i en salig blandning oberoende-beroende...<br />Tanke. Liv. Vardag. Vardagslyx. Tillit. Mod. Hopp. Framtid. Oro. Greppa. Ogreppat. Liv. Tanke. Flyktigt. Varaktigt. Nu.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8717534038926813390?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-688918281076301542009-08-07T22:57:00.000+02:002009-08-07T23:26:30.818+02:00Liten kille stor kamera...<br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyWJKNuw1I/AAAAAAAAAJE/fmsUozUdoXs/s1600-h/Blandat+025.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyWJKNuw1I/AAAAAAAAAJE/fmsUozUdoXs/s320/Blandat+025.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367329940023722834" /></a><br /><br /><br />Detta var motivet, den lilla killen med den stora kameran knäppte:<br /><br /><a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyWtYYHaoI/AAAAAAAAAJM/ExgOe0Rr7vM/s1600-h/Blandat+026.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyWtYYHaoI/AAAAAAAAAJM/ExgOe0Rr7vM/s320/Blandat+026.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367330562300668546" /></a><br /><br /><br />Jordgubbar sommar och kärlek...dock tycker jag att de ser godare ut än de är...<br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyYgSbUduI/AAAAAAAAAJk/RxY-RIqdTZ0/s1600-h/Juli+031.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyYgSbUduI/AAAAAAAAAJk/RxY-RIqdTZ0/s320/Juli+031.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367332536388450018" /></a><br /><br />Sommar och kärlek, kärlek som är vad det är och ger det den visar...<br /><br />Så jag behöver inte kyssa någon groda...<br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyYFaetxiI/AAAAAAAAAJc/L63D2wDLCY8/s1600-h/Juli+005.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyYFaetxiI/AAAAAAAAAJc/L63D2wDLCY8/s320/Juli+005.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367332074693707298" /></a><br /><br /><br /><br />Men så har vi vår kyrka...organisationen och människor som jobbar i den...<br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyXKabl9dI/AAAAAAAAAJU/YoowLi6L_DE/s1600-h/Blandat+043.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyXKabl9dI/AAAAAAAAAJU/YoowLi6L_DE/s320/Blandat+043.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367331061068330450" /></a><br /><br />Säger bara: <br /><br />Himmel!<br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyY86GbogI/AAAAAAAAAJs/KiIz-N6jmBI/s1600-h/Juli+036.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnyY86GbogI/AAAAAAAAAJs/KiIz-N6jmBI/s320/Juli+036.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367333028074594818" /></a><br /><br />Himmel som i att se mäktig och oroande ut...<br />Himmel som i himmel, är det sant?!?<br />Himmel som i himmel och pankaka...<br />Himmel som vi vittar om evighet i himelen och en god och rättvis Gud...eller har det bara blivit OCH...???<br />Himmel som i att tittar inte solen fram??<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-68891828107630154?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-21027259211871368022009-08-06T21:14:00.000+02:002009-08-06T21:27:20.247+02:00Har inga ord idag...så här kommer lite bilder....<br /><br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnstU_nQULI/AAAAAAAAAI8/UVFHW24uog8/s1600-h/Pride+111.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnstU_nQULI/AAAAAAAAAI8/UVFHW24uog8/s320/Pride+111.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5366933219638792370" /></a><br /><br /><br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Snssqiot7aI/AAAAAAAAAI0/NN0Ja-9-4HY/s1600-h/Pride+128.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Snssqiot7aI/AAAAAAAAAI0/NN0Ja-9-4HY/s320/Pride+128.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5366932490305793442" /></a><br /><br /><br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnssMQbOITI/AAAAAAAAAIs/Nk8kFoF5sOM/s1600-h/Pride+131.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SnssMQbOITI/AAAAAAAAAIs/Nk8kFoF5sOM/s320/Pride+131.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5366931970021269810" /></a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2102725921187136802?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-23288783943536309172009-07-29T21:26:00.000+02:002009-07-29T21:43:11.911+02:00Sällan ter sig livet som man tänkt eller planerat...<br />Sällan ter sig livet så som den bild man målat upp...<br />Sällan ter sig livet som en dans på rosor...<br />Sällan ter sig livet nattsvart...<br />Sällan ter sig livet ohanterbart...<br /><br />Jag vet att jag ibland (läs ofta) målar upp bilder som ibland krockar med den verklighet som är just verklig och sann och det som verkligen händer och sker...<br />Jag vet att de bilder jag målar upp ibland slår in...<br />Jag vet att de bilder jag målar upp ibland inte slår in... men det som händer blir tusen gångar bättre.. <br /><br />Låt oss dela våra drömmar och bilder av livet som inte alltid blir som vi tänkt oss...<br />Låt oss se på varandra och oss själva i ödmjuket...<br />Låt oss drömma om livet...<br />Skapa våra bilder...<br />men aldrig glöma att livet är det som händer här och nu...även om det inte altid blir som vi tänkt oss...<br /><br />Livet blir sällan som jag tänkt mig...<br />...det brukar bli mycket mycket mer...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2328878394353630917?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-1417279503582769132009-07-29T17:40:00.000+02:002009-07-29T18:22:55.714+02:00Surfar om kring och läser olika bloggar, debatten om samkönat äktenskap och debatten om pride veckan (som tagit sin början nu i veckan) väcker känslor ord som HomoSEX och homolobbyn florerar och jag undrar i mitt stilla sinne om denna homolobby - vad denna homolobby gör och har för syfte...och om jag kan ansluta mig...<br /><br />Undrar i mitt stilla sinne varför man måste skriva homoSEX, när man talar om människor som lever i homosexuella förhållande. <br />Undrar varför det bara ska vara hetroSEX (för att utrycka mig som de som talar så om homosexuella männsikor i negativa ordalag) som ska vara det enda rätta sättet att leva på. <br /><br />Fastnar på Karin Långström Vinges blogg (http://karinlangstromvinge.blogspot.com/ blogg) och blir beklämmd över de inlägg hon får till sin blogg,spydig och med en stark position av tolkningsföreträde.Där skriver de om "rätta läror" "homosexuallitet = ondska", "Du har fel och förstår inte bättre medans vi har förståt sanningen", "vi har rätt du har fel". <br />Allt med en otrevlig underton och översittarfasoner. Detta är givetvis min uppfattning av det hela, min tolkning... som inte alls nödvändigtvis behöver vara den rätta...<br />Karin Långstörm Vinge är en i raden av HBT-vänliga bloggarna vars inlägg fylls med svar från människor som tycker sig besitta sanningen...<br />Med männsikor som tror sig kunna veta, helt seriöst, vad synd är och att de är de som (gud) har utsett att utfärda dom(arna)...<br /><br />Du har fel - jag har rätt<br />Du är synd(ig) - jag dömmer<br />Du är okristen - Jag är kristen...<br />Du är homo - jag är hetro...<br /><br />Kampen mellan homo vs hetro...<br /><br />Hur kan vi mötas bortanför åsikten och se varandra som människor?<br />Hur kan vi ställa oss utanför vår egen vilja att ha tolkningsföreträde?<br />Hur kan vi se varandra som som en nåd istället för ett hot?<br />Hur kan vi likna honom som säger:<br />Jag är...<br /><br />och vad innebär det när Jesus säger det?<br /><br />Den Gud som reser oss upp och säger:<br />Var inte rädd...<br />Allt som ofta i mötet med Gud, blir människor rädda i bibeln... Gud svara alltid:<br />- Var inte rädd...<br /><br />I mötet med andra med människor blir vi ibland rädda - är det i själva verket ett möte med Gud själ?<br /><br />och där Gud säger:<br />- Var inte rädd...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-141727950358276913?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-16816570644722696152009-07-26T22:41:00.000+02:002009-07-26T22:57:55.814+02:00Har bloggat om detta för... men vissa saker går att upprepa hur många gånger som helst, favorit citat, favorit filmer... ja, favoriter helt enkelt...<br />Så här kommer favorit i repris:<br /><br />My Redeemer Lives - Team Hoyt<br /><br />Vissa saker bara berör, går rakt in i livet, själen och kroppen och bosätter sig där... denna historia är en sån sak:<br /><br />En dag frågar en son sin far: ”Pappa, springer du en maraton med mig?”<br />Pappan svarar: ”ja” och de springer sin första maraton tillsammans.<br />En annan dag frågar sonen sin far igen: ”Pappa, springer du en till maraton med mig?” och pappan svarar igen ”ja, min son”, de gör sin andra maraton tillsammans.<br />En dag frågar sonen sin far: ”Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?”<br />(4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning)<br />Och pappan svarar igen ”Ja”…<br /><br />Och här kommer videon till denna historia: <br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=VJMbk9dtpdY<br /><br /><br />Vackert. Stort. Underbart.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1681657064472269615?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-76025605839569169542009-07-26T21:50:00.000+02:002009-07-26T22:26:00.392+02:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Smy45wFPsMI/AAAAAAAAAIk/oubTOp50ZIs/s1600-h/drMartins.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 288px; height: 273px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Smy45wFPsMI/AAAAAAAAAIk/oubTOp50ZIs/s320/drMartins.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5362864558590374082" /></a><br /><br /><br />Denna sista arbetsdag innan semestern fick jag återigen ta mig an en ny uppgift, jag fick återigen ställas inför en arbetsuppgift jag tidigare aldrig gjort...<br /><br />Jag visste att det var en friluftsgudstjänst...med musik inslag...<br /><br />Någonstans vid vägbeskrivningen anande jag att det verkligen var en frilufsgudstjänst med stort F....<br /><br />Längre och längre in på krokiga vägar, mindre och mindre blev dem... mer och mer skog...mindre och mindre stugor...<br /><br />Så kom jag fram... hade fått veta att jag skulle parkera vid skyllten "Vänd plan förbjudet att parkera"<br /><br />Där tog jag mig ännu en bit ut i naturen...<br /><br />Där var jag, ensam mitt ute i ingenstans och stod och tittade ut över vattnet...och tänkte:<br />Är det verkligen här jag ska va?<br />Men så kom så sakteliga musikerna som skulle medverka...och två församlingsbor och en söt hund...<br /><br />Ja, jag vet inte vad jag tänkte... När jag åkte ut på friluftsgudstjänst mitt ute i skogen, ute på några klippor i sammets kostym och Dr Martins...<br /><br />Å ännu mer fel kände jag mig när de sa att de brukade bara vara så att prästen sa några korta ord i början sen spelade de musikerna, medan alla andra grillade...<br /><br />Å så blev det, de började spela... jag sa några väl valda ord och de spelade lite till och så grillade vi tillsammans...<br /><br />Ibland känner man sig fel... samtidigt som man kan känna sig helt rätt...<br /><br />Min upplevelse av att ha en bild av vad det var jag skulle komma till och att bilden inte stämde överens med hur det sedan blev...var oxå de väl valda orden jag valde att prata om, samt att prata om den spruckna krukan som en man bär i sitt vatten ok, till brunnen varje dag på sina axlar, som känner sig oduglig efter som krukan varje dag kommer hem halvfull och den andra krukan full, eftersom den är utan sprickor. Krukan som har en bild av hur en kruka borde vara...hel och inte sprucken...<br />Det krukan inte ser är att den med sin spruckenhet får dikesrenen att blomstra i full prakt... <br /><br />Ja de orden och den stilla stunden fick oss att sitta där och grilla vår korv och dela bilder av livet som inte blev som vi tänkt...<br />Kring elden, mitt i ingenstans fick vi dela liv, dela mänsklig spruckenhet...och för en stund vattna våra själar...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7602560583956916954?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-74138043756245162962009-07-21T16:43:00.000+02:002009-07-21T17:55:56.159+02:00Att fånga en händelse på kort, ett ögonblick blir till en evighet....Själens kort knäpper en rad kort, suddiga som skarpa...ögonblick av glädje, skratt, sorg och tårar... rädsla och nyfikenhet...Klick klick klick... <br /><br />Minnen fria som en fågel...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXV46iwv6I/AAAAAAAAAIc/Aje3PHoL0XA/s1600-h/Juli+069.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXV46iwv6I/AAAAAAAAAIc/Aje3PHoL0XA/s320/Juli+069.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5360926105218891682" /></a><br /><br />Ögonen...själens spegel...eller bara en väldigt söt hund...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXVMOhRxbI/AAAAAAAAAIU/Vvlm1YddS20/s1600-h/Juli+026.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXVMOhRxbI/AAAAAAAAAIU/Vvlm1YddS20/s320/Juli+026.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5360925337487263154" /></a><br /><br />Vi bygger i hop våra liv... ibland önskar vi oss ett slott med tinnar och torn, vi föreställer oss det enfärgat, vit, brunt eller grått... men livet bjuder på olika färger på färgskalan, brokigt ter sig vårt liv... vår bild gör att vi inte alltid ser det sprakande färghav livet bjuder på...eller så upplever vi vardagen grå och tråkig, så vi inte heller ser livet färgsprakande tillvaro...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXUbaU0m_I/AAAAAAAAAIE/2boxvoqCcvQ/s1600-h/Blandat+039.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXUbaU0m_I/AAAAAAAAAIE/2boxvoqCcvQ/s320/Blandat+039.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5360924498842655730" /></a><br /><br />Det här slottet är byggt av min systerson, när några bitar rasade bort skrek han för full hals:<br />Det är katastrof!!!<br /><br />Japp, så kan det kännas när livets legobitar, som bygger oss, trillar och inte hamnar där vi tänkt oss... då kan katastrofen kännas nära...<br />Ja eller när det vi byggt upp raseras framför våra ögon...känsla: Katastrof....<br /><br /><br />Då behöver vi lyfta blicken, byta fokus, blicka uppåt eller inåt...<br /><br />Då behöver vi "utsikt"... här är iallafall utsikten från Häggdångers kyrkotorn...<br /><br />Vissa fördelar får man väl ha när man jobbar som prälle, detta togs i väntan på vigselsamtal en dimmig sommar dag...<br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXUxh89WmI/AAAAAAAAAIM/AE1P7MiNYi4/s1600-h/Blandat+045.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SmXUxh89WmI/AAAAAAAAAIM/AE1P7MiNYi4/s320/Blandat+045.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5360924878847171170" /></a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7413804375624516296?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-72204747506342918172009-07-19T13:47:00.000+02:002009-07-21T17:55:27.321+02:00<strong>Mina förnam</strong>: Jesu Josef Kristusson<br /><strong>Min födelsedag</strong> :25 dec för länge sedan<br /><strong>Syskon</strong>: Många (men det är en hemlis ;-))<br /><strong>Hårfärg</strong>: Röd och gul och vit och svart....<br /><strong>Ögonfärg</strong>: Se ovan<br /><strong>Längd</strong>: Lagom<br /><strong>Vikt</strong>: Ja<br /><strong>Bästisar</strong>: De tolv lärjungarna<br /><strong>Min idol är</strong>: Johanes döpare<br /><strong>Jag spelar</strong>: I en helt annan liga<br />Idrottsgren jag gillar: Orientering och fiske<br /><strong>Det bästa jag vet</strong>: Att gå på vatten<br /><strong>Det värsta jag vet</strong>: Fikon trädet<br /><strong>Jag är med i (klubb, förening)</strong>:Svenska kyrkan<br /><strong>Jag vill bli</strong>: Kändis<br /><strong>Älsklingsrätt</strong>: Bröd och vin<br /><strong>Bästa årstid</strong>: Vintern<br /><strong>Jag vill ha chans på</strong>: Maria från Magdala<br /><strong>Övrigt att tillägga</strong>: PAX för att sitta fram...<br /><br /><br />Hos beöket hos några vänner fick jag chansen att fylla i "mina vänner boken" boken innehöll lite andra frågor än dessa som ni ser ovan, men tanken väcktes där på kvällen när vi tillsammans fyllde i svar så som om Jesus skulle ha svarat... ja, enligt oss givetvis... helt oseriöst och inte alls utan någon som helst tro att jag hade någon slags sanning i mina svar...om vad Jesus skulle svara...ja, bara så att ni vet... om någon nu skulle tro att det skulle vara Jesu egna ord...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7220474750634291817?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-19201520473889591372009-07-19T13:13:00.000+02:002009-07-19T13:33:01.925+02:00Hon är stor... eller iallafall större...eller äldra vore väl mer korekt uttryck...<br />Jag blinkade och helt plötsligt var hon inte längre den rödhåriga rulttuta som upptäckte världen med stor nyfikenhet...<br />Som varje gång det blev reklam avbrott på tv - släppte allt hon hade för händerna och satt sig millimeter nära tv:en och tittade intensivt på vad nu det gavs reklam för... och så fort barnprogramet började igen gav hon sig i väg tillbaka till sin värld...<br />Hon som alltid pratade med nallar, dockor, bilar, mig och alla runt omkring...<br />Hon som gömde en limpa i leksaksspisen...för att det skulle vara bra att ha, utifall...<br />Minnen sveper förbi...<br />Nu är hon konfirmerad... hon har pojkvän och jag förstår inte vad tiden tog vägen...<br />men ser att tiden har gjort henne till en underbar och vacker människa. Jag hoppas att livet ska behandla henne väl och att hon alltid skall ha modet att våga följa sitt hjärta...<br /><br />Tänker på orden hon fick på sitt dop...<br /><br />Ord av Peter LeMark:<br /><br /><em>Må du snubbla på dom stenar, jag aldrig själv fick snava på<br />Så att du sen kan resa dig, och stadigare gå<br />Du kan aldrig någonsin hindra, alla sorgens fåglars stråk<br />Men du kan hindra dem att bygga bo, och att flyga lågt<br />Så må du räcka mörkret handen, säga hej med öppen mun<br />Så du alltid skönjer smärtan, i varje lycklig stund<br />För jag älskar dej, jag älskar dej, och ännu ännu mer<br />Men må du inte stå i skuggan, av den kärlek jag ger dej<br /><br />Jag ska vänta vid ett vatten, du ska gå vilse, barn<br />Håll ditt huvud högt, ta din tid<br />Jag ska vänta vid ett vatten<br /><br />Du har givits denna vardag, för att längta härifrån<br />Så försök bekämpa ledan, med din silver-saxofon<br />Må du möta någon på stigen, som ger dej all sin lojalitet<br />Och som älskar dej i trohet, för någonting du inte vet<br /><br />Jag ska vänta vid ett vatten<br /><br />Lova mej att aldrig lita blint, på det jag sagt<br />Lita på dej själv, men framför allt, var på din vakt<br />Jag kan inte ge dej livet, du kan få vila i min famn<br />Du ska göra dina egna sånger, under ditt eget namn</em><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1920152047388959137?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-75903870486794652009-07-19T12:20:00.000+02:002009-07-19T12:56:29.800+02:00Att vara männsika är underbart, men inte alltid så lätt... eller att vara en människa som vill leva i sanning och ärlighet till sig själv och sin hjärtas röst...är inta alltid så lätt.<br /><br />Jag försöker lyssna till orden, viskningarna från mitt hjärtas innersta...<br /><br />Ingenting bara händer, allt har en orsak, en mening, ett syfte...<br /><br />Ibland känns det dock som någonting bara händer, grodor hoppar ur munnen, känslor svämmar över och helt plötsligt pockar själen på uppmärksamhet...<br /><br />Ibland händer det något hos andra... när orden blir grodor som kanske inte alltid är grodor...<br /><br /><br />Ibland känns det som om själen tiger still...i maggropen känner jag att något skaver, famlande och tafatt försöker jag höra och se...<br />Famlande och tafat försöker jag sätta ord på det som skaver, famlande och tafat testar jag och säger orden högt, för att se om det är det min själ viskar...<br /><br />Famlande och tafat blir till övertramp och grodor, missförstånd och mer frågor, mer skav...<br />Tillit att våga hoppas att efter famlande och tafathet, efter att vågat vila i den skavande smärtsamma känslan...att efter det så läker själen och själen får det den vill ha, själen får det den har viskat efter...Kanske inte idag, kanske inte i morgon...men en dag...<br /><br />"Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken kraft vad än som kommer på ...//... som din dag så skall din kraft och vara detta löfta gav han mig"... <br />Jag vet att jag får det jag behöver, jag kan se i efterhand ett nådensmönster i mitt liv - det gäller bara att ha modet att våga stå kvar...när smärtan gör att nåden glömms bort och själens önskan tycks övermäktig...<br /><br />Sakta sakta..långsamt älskling... sakta sakta söker jag sanningen, ärligheten, min själsröst, min älskling - min själ.<br /><br /><br />Lånar Lisa Ekdalhs ord:<br /><br /><em>Sakta, sakta - långsamt älskling <br />Sakta, sakta - långsamt älskling <br /><br />Kom låt oss gå med bara ben <br />i fuktigt gräs <br />Att gå så gör människan ren - så gå <br /><br />Sakta, sakta - långsamt älskling <br />Sakta, sakta - långsamt älskling <br /><br />Kom låt oss gå, gå utan skor <br />Gå här i gräset <br />Det ger mycket mer än än du tror - så gå <br /><br />Sakta, sakta - långsamt älskling <br />Sakta, sakta - långsamt älskling <br /><br />Om vi la' oss på knä <br />Om det föll sig så att vi fann <br />en fyrklöver då önskar jag att vi <br />alltid får vara nära varann - och gå <br /><br />Sakta, sakta - långsamt älskling <br />Sakta, sakta - långsamt älskling</em> <br /><br />Forsätter låna ord av Lisa Ekdahl:<br /><br /><em>Lägg din hand på mitt hjärta, kom känn hur det brinner<br />Trodde du att kärlek är nånting som försvinner<br />Nej - det som en gång brunnit kan alltid lockas att brinna<br />Det som en gång funnits i hjärtat kan aldrig försvinna<br /><br />Så - kom följ med mig<br />Minns att kärleken är helig i sig<br /><br />Ja, jag behöver inget mer, jag önskar inget annat<br />Får jag vara nära dig har mina drömmar besannats<br />Jag behöver inget mer, jag önskar inget annat<br />Får jag vara nära dig har mina drömmar besannats<br /><br />När du vänt för att gå, vänd då tillbaka<br />Välj inte att neka, välj att bejaka<br />För det som en gång brunnit kan alltid lockas att brinna<br />Det som en gång funnits i hjärtat kan aldrig försvinna<br /><br />Så - kom följ med mig<br />Minns att kärleken är helig i sig<br /><br />Ja, jag behöver inget mer, jag önskar inget annat<br />Får jag vara nära dig har mina drömmar besannats<br />Ja, jag behöver inget mer, jag önskar inget annat<br />Får jag vara nära dig har mina drömmar besannats<br /><br />Ja, jag behöver inget mer, jag önskar inget annat<br />Får jag vara nära dig har mina drömmar besannats<br />Ja, jag behöver inget mer, jag önskar inget annat<br />Får jag vara nära dig har mina drömmar besannats</em><br /><br /><br />En kärlekssång i dubbel bemärkelse<br />En kärlekssång till sin livskamrat...<br />En kärleksång till sin livskamrat själen...<br /><br />Jag vill vara nära dig min själ, lyssna till vad du vill säga mig... Älskade själ, ge mig mod att se bortom mitt försvar, mina rädslor, mina känslominen...<br />Låt mig aldrig sluta lyssna på våra drömmar...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7590387048679465?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-73718482554510098172009-07-13T21:07:00.000+02:002009-07-13T21:46:01.155+02:00I ett lummig litet skogsparti, letar sig solen ner, stigen lockar med sin trolskhet och jag känner lusten att vandra...<br />Livets stig bjuder i bland på trolsk lumighet, ibland på tätt och snårig skog... <br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluGRF39VpI/AAAAAAAAAHU/AdqlCy9X3ZU/s1600-h/Blandat+002.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluGRF39VpI/AAAAAAAAAHU/AdqlCy9X3ZU/s320/Blandat+002.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5358023809880118930" /></a><br /><br />Så längs med stigen hittar vi våra smultronställen, då stannar vi upp och plockar med oss smultronen på strå och bär dem nära våra hjärtan. Bra att ta fram när solen går ner och värmen tycks försvinna. Smultronen bär minnet av solen...smaken, solvarmt sött....<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluGnvL7NmI/AAAAAAAAAHc/_NYo21eiBcI/s1600-h/Blandat+005.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluGnvL7NmI/AAAAAAAAAHc/_NYo21eiBcI/s320/Blandat+005.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5358024198926841442" /></a><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluHCaKB_fI/AAAAAAAAAHk/Apbp37lUn7g/s1600-h/Blandat+008.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluHCaKB_fI/AAAAAAAAAHk/Apbp37lUn7g/s320/Blandat+008.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5358024657138220530" /></a><br /><br />Så fortsätter jag min vandring, upptäcker en hög med vedträd, ser träden runt omkring, ser den utgallrade skogen, som gör det möjligt för liv och växt...tänker på vedträdet, som nu skulle kunna värma skönt i en lägereld en sen sommar kväll...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluHYPZ19jI/AAAAAAAAAHs/0RkKWT8QSrw/s1600-h/Blandat+012.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluHYPZ19jI/AAAAAAAAAHs/0RkKWT8QSrw/s320/Blandat+012.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5358025032208873010" /></a><br /><br />Å så mitt på björkens vita stam, vandrar en myra...<br />Världen kan kännas stor och obestiglig... men tänk på myran som stretar och bär, vandrar och lever...undrar om hon känner som jag, när allt känns tungt och ohanterligt...<br />Vill ändå tro att myran kan påminna mig om något - detta att jag bär på en kraft oändligt mycket större än jag kan förstå...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluHo1bvD7I/AAAAAAAAAH0/XKM4hZmX3NU/s1600-h/Blandat+013.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluHo1bvD7I/AAAAAAAAAH0/XKM4hZmX3NU/s320/Blandat+013.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5358025317295263666" /></a><br /><br />Livets ögonblick, några sparade på bild, andra i våra hjärtan...<br />Livets vandring - våra minnen, våra smultronställen...bär vi med oss. Vi gallrar och städar, röjer och vårdar - den skog som är vår själ...<br /><br />Jag önskar att alla människor ska hitta människor omkring sig, som får dem att växa...utrymmen att våga vara...mod att våga leva...<br />Att få näring att kunna växa, att kunna blomma...<br />Att få utrymme att vårda sin trädgård, sin själ, sitt liv...<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluMo9l2pII/AAAAAAAAAH8/GNJA_1cJU48/s1600-h/Blandat+001.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SluMo9l2pII/AAAAAAAAAH8/GNJA_1cJU48/s320/Blandat+001.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5358030817043326082" /></a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7371848255451009817?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-65285300411130710442009-07-12T19:39:00.001+02:002009-07-12T20:01:27.368+02:00En smärtsam insikt gör sig omöjlig att dölja...<br />Insikten får mig att krympa, känna uppgivenhet, känna rädsla...<br /><br />I svallvågorna av att känna sig missförstådd försöker jag hitta fokus. Att inte hitta de rätta orden, att inte få fram det man vill få sagt. Mellan raderna läggs det in ord jag vill säga men inte vågar... mellan raderna läggs det in ord jag inte säger men andra tycker sig höra...<br />Så infinner sig modet och orden som måste sägas sägs...kan bara hoppas på att orden landar rätt och att tomrummet mellan raderna inte fylls med känslominnen, rädsla och annat smått och gott...<br /><br />Livet är långt ifrån lätt att leva - men det är ett stort jäkla privilegium.<br /><br />Insikten känns svår, hård och skrämmande - men inte ohanterbar - just nu gör den bara lite ont...<br /><br />Tankar snurrar:<br /><br />Behov<br />Rädslor<br />Känslominnen<br />Drömmar<br />Mod <br />Sorg<br />Tårar<br />Sanning<br />Lycka<br />Skratt<br />Samspel<br />Framtid<br />Historia<br />Nu<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6528530041113071044?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-22604423648536243412009-07-09T16:59:00.000+02:002009-07-11T18:14:15.327+02:00Finns flera olika blogginlägg denna dag som förtjänar sitt utrymme...<br /><br />Något som förtjänar ett uttrymme är tex resan neråt till mina nära och kära med mina nära och kära, för att delta på min syster dotters konfirmation.<br /><br />Några rader ur den nyligen lästa boken är oxå värt att lyfta fram.<br /><br />En presentation och en lista av filmer och böcker som berör<br /><br />Något som jag oxå skulle vilja formulera i ord är en kärleks hyllning till kärleken och till livet men oxå oron över när livets bräcklighet får oss att känna oss "liten" i en till synes stor och farlig värld... <br /><br />Allt detta kommer i blandad ordning... just nu skriver jag i väntan på att älsklingen skall bli klar...och vi ska ge oss i väg och gratta fin vän...så när hon provar kläder färdigt kan det finnas en chans att jag kommer hinna beröra alla ämnen :-)<br /><br /><strong><br />Några rader ur den bok jag nyligen läst</strong><br /><br />En av mina absoluta favorit författare är Paulo Coelho, hans böcker har alltid fängslat mig och efter varje läsning är jag uppfylld och lycklig...<br /><br />"Veronika bestämmer sig för att dö" är den senaste lästa boken av denne författare och det finns ett stycke i boken jag bara älskade.<br /><br />Boken handlar om Verinika som i enlighet med bokens titel, bestämmer sig för att dö, dock misslyckas hon och hammnar på ett mentalsjukhus, där hon får beskedet att hon endast har några dagar kvar att leva. Tillsynes självklart, kommer hon givetvis på att hon inte vill dö, och mitt i mötet med döden kommer hon på att hon vill leva.<br /><br />Här kommer en lösryckt kommunikation mellan en av de andra intagna (Mari)på mentalsjukhuset och läkaren (Dr Igor)<br />Så efter ett långt samtal mellan Dr Igor och Mari, säger Mari:<br /><br />Är jag botad?<br /><br />Dr Igor svarar:<br />Nej. Du är en annorlunda person, som vill vara lik andra. Och det är, enligt mig en allvarlig sjukdom.<br /><br />Mari: <br />Är det allvarligt att vara annorlunda?<br /><br />Dr Igor:<br />Det är allvarligt att tvinga sig vara lik andra, det framkalar neuroser, psykoser, paranoia. Det är allvarligt att vilja vara som alla andra, det är att göra våld mot naturen.<br /><br /><strong>Något som jag oxå skulle vilja formulera i ord är en kärleks hyllning till kärleken och till livet men oxå oron över när livets bräcklighet får oss att känna oss "liten" i en till synes stor och farlig värld... </strong><br /><br />I fredags gav jag mig av på en åtta timmars lång resa ner åt landet till mina föräldrar och främst min systerdotters konfirmation (mer om detta senare) just nu vill jag lägga fokus på resan jag gjorde med tre personer jag älskar väldigt mycket, en resa som inte bara var den rent konkreta resan, att vi tog oss från punkt A till punkt B på kartan...<br />Utan att vi tog oss från punkt A till punkt B i vår själsliga dans denna helg. <br />Med så mycket kärlek i bröstet och med tanken att "vårt första steg är nog det längsta, men det kan oxå bli det bästa vi gjort". Famnade jag denna helg när jag satt mig i bilen på väg hem igen. <br />Så med massor i ryggsäcken, massor av spöken, massor av tankar. Massor av framtids drömmar... mitt i resan, mitt i den snåriga skogen, rivna av livets törnebuskar... så blev jag påmind om livets bräcklighet...<br />om min egen rädsla, om mina tillkortakommanden, om min bräcklighet om andras bräcklighet...<br />Så i en bråkdel av en sekund kändes livet så galet svårt, kroppen min blev tom och svart. Sorgen famnade min själ och jag trodde aldrig jag skulle resa mig igen...<br /><br />Men någonstans i orkanens mitt, i orkanens öga, såg jag ljuset och hittade lugnet. Livets bräcklighet, livets alla ärr, skapade det vackraste av de vackraste tavlor och det vackraste av de vackraste bevis på livets oupphörliga kraft.<br /><br /><br /><strong>Resan neråt till mina nära och kära med mina nära och kära, för att delta på min syster dotters konfirmation</strong><br /><br />Tanken blev svindlande, bildspelet på henne rullades upp med vacker vemodig musik och tanken slog mig så hårt, tänk att den där lilla rulttulta är så stor nu - konfirmerad. Det är ju inte länge sen hon kröp på alla fyra och utforskade världen om kring sig. Fylld av kärlek, oro och vemod över att vi bor så långt i från varandra, oro över att faror lurar i världen... hon lilla rulttultan...hon som man nattat, vagat, bytt blöjor på, pysslat om eksem, plåstrat om skrubbsår, läst godnattsagor för... nu har hon pojkvän, är konfirmerad och flera år äldre än vad jag tror...<br /><br /><br /><strong>En presentation och en lista av filmer och böcker som berör</strong><br /><br />Som jag nämde innan:<br />Paulo Coelho<br /><br />"Veronika bestämmer sig för att dö"<br />"Alkemisten"<br />Är två exempel på hans underbar böcker.<br /><br />Av författaren Leo Buscaglia:<br />Leva Älska Lära<br /><br />Eb bok av Maria Ernestam:<br />Caipirinha med Döden<br /><br />Filmer:<br />Dagboken.<br />Livs verket<br />Ett litet mirakel - Simon Birch<br /><br />Ja, det får räcka för nu...<br /><br />Någonstan i mitten av detta inlägg, blev kärleken klar och vi gav oss iväg, tillställningen var en födelsedag - tänk vad underbart med dagar som vi firar, då vi blev födda - underbart. En underbar kväll blev det oxå :-)<br /><br />Nu har orden tagit slut..och tankarna snurrar för häftigt och tanken är för trött... även om mer tankar vill landa på den här sidan... men iallafall god natt alla där ute var ni än må befinna er....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2260442364853624341?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-84544641789689141552009-07-01T19:52:00.000+02:002009-07-01T20:36:38.891+02:00Vet egentligen inte vad jag vill skriva denna dag... massor av tankar och känslor far genom min tanke och min kropp. "Post-konfirmations-läger" känslor. Ensamhet. Språkförbistring. Trötthet. Ett minne som inte håller en tanke längre än 30sek. Huvudvärk. Tanken blir dimmig. Känner mig sorgsen. Allt känns så långt borta, jag känner mig långt borta. Rastlöst surfar jag runt...tittar på klockan...läser slött ur min bok...surfar...stirrar med tom blick framför mig. Luften står still i lägenheten...<br />Längtar bort, längtar hem, längtar...längtar efter vad?<br /><br />Vad är det som gör att vi människor över huvudtaget kan komminusera? <br />Vad är det som gör att vi människor kan vara så grymt olika varandra och sen i andra avseenden vara så grymt lika?<br />Vad är det som gör att våra ord ena dagen förstås och en annan låter som rena rama grekiskan....ja eller att person A försår men person B ser oförstående på en och undrar vilken planet man kommer ifrån...<br />Ja, eller så är det en själv som står där och inte fattar nått...medans restan av världen fattar allt...<br /><br />Vad är det som gör att man vissa dagar vill famna världen och dansa så länge benen bär en... medans andra dagar kryper vi sakta och försiktit in och sluter oss i vårt skal och önskar att vi aldrig blivit födda...<br /><br /><br />Lever du i spänningen mellan att leva med ett glädjefyllt - JA på dina läppar till att leva med ett tungt och dovt - jag orkar inte, på samma läppar...<br /><br />Lever du i spänningen med att känna att du klarar allt och du har all rätt i världen att existera, till att leva med att känna att utrymmet att misslyckas är lika med noll...<br /><br />Lever du med spänningen att tro att du kan förändra världen till att känna att världen kör över dig och att du inte har kraft att ens kliva upp ur sängen?<br /><br />Lever du i spänningen att bubbla i glädje och låta skrattet kling till att känna hur skrattet byts ut i gråt och mörkret sluter sig runt omkring dig...<br /><br />Lever du i spänning... säg ja, kanske skulle jag känna mig mindre ensam då....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8454464178968914155?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-65903963593022012762009-06-20T00:21:00.001+02:002009-06-20T00:36:04.971+02:00Ibland får jag tunnelsende....det är dumt....<br /><br /><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwQS6VPTBI/AAAAAAAAAG0/l-S7xsLTqXw/s1600-h/Juni+003.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwQS6VPTBI/AAAAAAAAAG0/l-S7xsLTqXw/s320/Juni+003.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349168374491335698" /></a><br /><br />Ibland leker livet...och världen blir till en rolig och spännande lekplats...<br /><br /><br /><br /><br />Ibland hindrar tätt lövverk min möjlighet att se himmelen...<br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwRDiVzrsI/AAAAAAAAAG8/PdkrT3s90RY/s1600-h/Juni+006.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwRDiVzrsI/AAAAAAAAAG8/PdkrT3s90RY/s320/Juni+006.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349169209864859330" /></a><br /><br />Ibland skyddar mig lövveket från regnet som faller...<br /><br /><br /><br />Ibland hinner jag inte få in skärpan....<br /><br /><a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwRo1wBt5I/AAAAAAAAAHE/a3GYpsIgL8I/s1600-h/Juni+013.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwRo1wBt5I/AAAAAAAAAHE/a3GYpsIgL8I/s320/Juni+013.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349169850730264466" /></a><br /><br />Ibland känns det verkligen att jag lever...<br /><br /><br /><br />Ibland ser man bara något som man tycker är vackert...<br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwSM7NabPI/AAAAAAAAAHM/t_8hUhIYSkY/s1600-h/Juni+020.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 213px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SjwSM7NabPI/AAAAAAAAAHM/t_8hUhIYSkY/s320/Juni+020.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349170470670986482" /></a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6590396359302201276?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-3577651910794677522009-06-17T19:41:00.000+02:002009-06-17T20:25:45.181+02:00<a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sjk05VUgwmI/AAAAAAAAAGs/9tp_9vS5q8g/s1600-h/stj%C3%A4rna.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 231px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sjk05VUgwmI/AAAAAAAAAGs/9tp_9vS5q8g/s320/stj%C3%A4rna.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348364192059540066" /></a><br /><br />Tänk om jag var en stjärna som betraktat världen år efter år, år tionde efter årtionde....skulle jag då vilja lyssa starkt på himmelen då... efter att betrakta livet gång, jordens förstöelse, jordens orättvisor...<br /><br />Tänker på hur stjärnorna lysser för världen.<br />Kanske är det för den av mina minsta....barnet som blickar upp på himmelen och saknar sin pappa och mamma som dött i kriget, som blickar på stjärnan och ser det som ett tecken från sina nära och kära.<br />Kanske är det för flatan, som blir hånad, osynliggjor och förlöjligad, kanske är det för bögen som blir hånad, slagen och förnedrad, som stjärna lysser för där på himmelen.<br />Kanske är det för de ensama, de utslagna, de som inte har någon plats...de som blir mobbade, osynliggjorda och utstötta. För alla människor som ibland känner sig liten och osynlig och obetydlig - det är för alla dem som sjtärnorna lysser...<br /><br />...för dig...<br /><br />och för mig...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-357765191079467752?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-2608707951514534482009-06-16T23:41:00.000+02:002009-06-17T00:18:50.065+02:00Övertygelse... jag har mina övertygelser...<br />....och ja jag har minna tvivel.<br /><br />Tvivel på kyrkan...<br />Tvivel på mig själv...<br />Tvivel på min tro...vem Gud är eller kanske inte om Gud finns eller inte, snarare har jag funderingar kring hans Son och kring den bok som påstår sig tala om den Gud som jag förväntas tillhöra.<br /><br />Tvivlar när människor när deras tro, deras övertygelse, förkrymper, hånar coh skadar andra...<br />Tvivlar på mig själv när jag med min övertygelse gör likadant.<br /><br />Övertygelse, tro, tanke, tro övertygande, övertyga någon att tro...<br /><br />Önskar vi kunde dela tro och tanke, inte mötas för att övertyga utan för att dela och få fördjupad kunskap om livets storhet och skönhet. Om varandras unikhet att se på livet och sin tro...<br /><br />Önskar jag kunde det<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-260870795151453448?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-86795119758841767822009-06-15T12:13:00.000+02:002009-06-15T12:32:26.928+02:00Farchineras över hur två sängar och två draperier och några täcken kan förvandlas till en snigel...ja eller ett snigel hus.<br /><br />E:s kommentar när jag sträcker mig efter mobilen som ligger på sängen, bakom draperiet:<br />- Men sticker du in handen i snigelhuset?<br /><br />Undrar var min egen fantasi tog vägen någonstans.<br /><br />Tänker på fantasi och kreativitet, undrar hur jag kan skapa platform för mig och andra att få vara kreativ och få utrymme att använda sin fantasi.<br /><br />Ser hur min egen kreativitet försvinner i högar av papper och utskick, i livet som i bland rusar på alldeles för fort, livet som oxå är det som bjuder på inspiration, som får min kreativitet att växa.<br />Ser hur konflikter, missunsamhet och "grus i maskineriet" gör det svårt att vara kreativ.<br />Ser hur frånvaron att ha någon att bolla sinna tankar med, gör att kreativiteten stilla lysser med sin frånvaro eller iallafall inte är lika blomstrande om det fanns ett bollplank, där på andra sidan....<br />Ser hur rädsla gör att fantasin inte får leka fritt, ser hur kreativitetn stilla håller sig gömmd i skuggan av oro och rädsla.<br /><br />Undrar när jag ska se att sängen, täcket och draperiet, är ett snigenhus, med en snigel som är ute på upptäcksfärd.<br />Undrar när jag ska se att filten på golvet är en båt som åker ut på äventyr på okänt vatten...<br />Undrar när inspirationen, kreativitetn och fantasin ska få utrymme och undrar hur jag ska kunna städa bort högar av oro, rädsla, trötthet och stress. Undrar när högarna av "måste-ta-tag-i-nu-på-en-gång-högarna" ska minska och inte växa...<br />Kanska ska sluta undra...<br />och börja fantisera istället...<br />eller?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8679511975884176782?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-83012156883546259522009-06-15T00:09:00.000+02:002009-06-15T11:05:40.039+02:00Jag har skaffat mig en räknare...känner att det finns en risk att min självkänsla kommer göra att mitt självförtroende dalar...<br />Kännes ibland märkligt att jag å ena sidan älskar att skriva...men ogillar att läsa...<br />Dyslektiker som jag är får jag ofta hugg och syrliga kommentarer...när min kunskap om ord och formuleringar inte räcker ända fram...<br /><br />Undrar om ni där ute som skriver tänker samma som jag: Är det någon som läser? Är det någon som tycker det är intresant?<br />Undrar on ni tänker som jag: Varför skriver jag... jag skriver om det som är nära, i kroppen just då... ibland känns det som om världen krymper bakom tangenterna... ibland så öppnas en värld och den blir hissnade stor och ogreppbar...<br /><br />Orden på min sida, en spegling av mitt liv, min tankavärld, mitt tankekosmoz, där jag är kung.<br /><br />I orden...<br />Söker jag ibland mening...<br />Längtar jag ibland efter mening...<br />Kämpar jag ibland att inte kvävas av det meningslösa...<br />Känner jag ibland meningen...<br /><br />Orden, komprimerade, zipade...min värld, komprimerad och zippad...iallfall en del av min världe...nerskrivet på haltande ord...haltande meningsbyggnader och hoppande bokstäver...<br />Tänker på orden:<br />Du lägger din skatt i bräckliga lerkärl...<br />...och tänker...<br />Ja, jag skriver ju för att jag tycker om det... och det är en skatt i sig. En skatt oxå att våga göra något som man tycker om - även om en dyslektiker inte borde blogga...och räkne mätaren bara är uppe i två...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8301215688354625952?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-47832669739660713392009-06-13T18:49:00.000+02:002009-06-13T18:58:52.564+02:00Ur boken "gamla tanter lägger inte ägg - av Mark Levengood och Unni Lindell"<br /><br />"Det är prästerna som äger kyrkan. Han är där nästan hela dagarna och predikar nästan hela tiden. Då ocg då tar han en paus. Då sätter han sig med benen i kors" <br />[Hans, 8 år]<br /><br />"Nästan alla präster är män, men det finns en del kvinnor. De flesta kvinnor vill inte vara präster för det är så tråkigt"<br />[Viktoria, 7 år]<br /><br />"Präster gör många saker. Bland annat vara med på födelser och dop och konspiration och begravning. Det går i ett, dygnet runt"<br />[Christoffer, 8 år]<br /><br />"Det är tråkigt att vara präst. Han måste gräva ner folk eller steka dem i en ugn"<br />[Johanna, 6 år]<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4783266973966071339?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-54176666394417538472009-06-04T13:16:00.000+02:002009-06-04T13:45:10.654+02:00Tänker på boken som många säkert läst...eller sett filmen...<br /><br />Boken och filmen som finns i mina tankar är Ronja Rövardotter.<br /><br />Det är ett speciellt kapitel, en speciell scen som inte vill ge sig av i från min tankebana.<br /><br />Scenen är när Ronja har skillts från Birk och de går åt varsit håll i Mattisskogen för att ta sig hem efter en dag i skogen...<br /><br />När Ronja kommer hem så hör hon ljudet av nöjda rövare...<br />När Mattis ser henne så rusar han fram till henne och lyfter upp henne och triumferande talar han om, vad han fångat med sina egna händer. En huggormsyngel...<br /><br />...och då ser Ronja, i ett hörn, Birk, bunden till händer och fötter...med blod i pannan...och förtvivlan i blicken.<br /><br />Då brister det för Ronja.<br /><br />Och Ronja utbrister:<br />- Saker och prylar och vad ting som hellst kan man röva, men människor kan man inte röva - då vill jag inte var din dotter mer...och hon slår Mattis i sin förtvivlan...<br /><br />Berättelsen fortsätter och rövarna bryter upp efter att Lovis kör ut dem...<br /><br /><br />Saker och vad ting som helst kan man röva, men människor kan man inte röva...<br /><br />Jag hör orden... och de griper tag i mig...<br /><br />Tänker på hur ofta vi rövar männsikor... hur vi binder varandra till händer och fötter och föder förtvivlan...<br /><br />Vi gör oss till tolkningsföreträdare för vår egen sanning, sanningar som i bland rövar och förstör, binder och krymper människor...<br /><br />Ibland är vi de som bara står tyst brevid, när människor rövas ont i vår närhet...<br /><br />Ibland blir vi som Ronja - det brister och vi säger ifrån - Människor kan man inte röva - sluta nu...<br /><br />Helvetets gapet som skilljer de olika rövarbanden åt, de som under olika omständigheter kommer att bo i samma borg...men som delat sig på grund av ett åskväder. Vid det helveteskappet kommer Ronja att hoppa över och Mattis har inte längre någon dotter... men det har Lovis...Ja, ni kanske känner igen berättelsen...<br /><br />Berättelsen fortsätter och tillslut blir det en bro över helvetesgapet, över den spricka, som skillt de två rövarbanden åt, en bro över det gap, som Ronja tog, när hon sa nej... jag går inte med på att ni rövar människor...Hennes hopp, skapade en bro...<br />En bro som förenar, försonar och ger möjlighet till växt...<br /><br />Saker och vad ting som helst kan man röva, men männsikor kan man inte röva...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5417666639441753847?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-6867946937423496642009-06-01T20:30:00.000+02:002009-06-01T21:15:52.659+02:00Vi går längst med en sommar solig gata...måsarna sjunger sin skrattretande sång...vi små pratar om stort och smått. Leendet som vittnar om självinsikt sprider sig över hennes ansikte... <br />Orden träffar mig rakt i hjärtat, landar i magen och jag får en (o)behaglig klump i magen som påminer mig om att man (jag)aldrig blir färdig...<br />Samtidigt slår mig tanken, finns det något mer fantastiskt att få gå brevid människor och för en liten stund växa tillsammans. Att för en liten stund få ta ett litet steg till, tillsammans och få växa lite lite till...<br /><br />Är tacksam för alla förtroenden...så tacksam<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-686794693742349664?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-68335960762313067252009-06-01T19:27:00.000+02:002009-06-01T20:23:01.721+02:00Jag är inte mor - så jag firades inte igår...<br />Jag är homo - så jag får inte gifta mig kyrkligt....<br />Jag är inte hetro - så jag kan aldrig bli familj...eller?<br /><br />Det slår mig att jag nog aldrig kommer sluta behöva "komma ut"...<br />Det slår mig att nära och kära oxå får "komma ut" gång på gång...<br /><br />Utanförskap...<br />Minoritetsskap...<br />Rädsla...<br />Frustation...<br /><br />Men man behöver inte vara homo för att känna utanförskap eller för att känna att man är minoritet..<br />Man behöver inte vara homo för att känna sig rädd och frustrerad...<br /><br />Det räcker att man är tex skilld... eller att pappan (eller mamman) inte finns i livet längre...<br />Det kan ibland räcka med att man bor i lägenhet så är man udda...<br />...eller att man har fyra barn... gränsen går där vid tre...tänk bara på bilarna... "familje bilen"... har (oftast) bara fem säten. Ja, jag vet att det finns de med fler sätten... men generalt...<br />Det kan räcka att man är bonus vuxen, man kommer alltid betraktas som en barnlös...<br />- Ja, man du har ju inga <em>egna </em> barn.<br />Ja, det räcker med att vara människa...så kan man känna sig utanför...ensam och oförstådd...<br /><br />Hur levar man i minoritet?<br /><br />Hur hittar man människor som man kan känna att man identifierar sig med? När man tappar alla vänner, på grund att man "byter livsstill", att man tappar sitt sociala nätverk bara för att man "kommer ut", hur gör man som männsika då? <br /><br />Har hört så många livsberättelser om hur männsikor som förlorat sina vänner när de kommit ut...<br />Vet själv hur jag förlorat vänner när jag "kom ut"...<br /><br />För alla er som kämpar för att leva det liv ni vill...<br />För alla er som förlorat något på vägen...när ni sagt ja, till det ni drömmer om...<br />För alla er som känner er udda...<br />För alla er som känner er ensama...<br />För alla er som vågar gå er egen väg...<br /><br />För alla er -RESPEKT!!!<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6833596076231306725?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-46905267784679498762009-05-31T15:11:00.000+02:002009-05-31T20:16:30.001+02:00Värme... sol...luft...växtlighet...liv...<br /><br />Jag lapar i mig solen, känner livet växa. Den klarblå himlen får mig att le.<br />Livets micro och macro kosmos. De fyra årstiderna som vitnar om livets puls. De fyra årstiderna i en människas liv. När livet känns kalt och dovt, när känslor ligger begravda i snö och kyla...så börjar helt plötsligt livet spricka fram och helt plöstligt bjuder skapelsen på liv ett växande liv, där växter och träd spirrar o vittnar om att vi går från död till liv.<br /><br />Livet, känslor, när trötthet, sorg drar ner oss, vi känner mer kyla och livet känns långt borta... men så helt plötsligt exploderar vi i liv och växt...<br /><br />I dag är det morsdag - en symbol för livet, en symbol för ursprung...<br /><br />Ett tack till alla som vill liv...oberoende om ni är mammor...<br />Ett tack till alla mammor som orkar...<br />En ödmjuk tanke till alla som inte orkar...<br />Ett tack till livet som på nytt och på nytt orkar börjar om...<br />Ett tack till alla de livskraftiga frön som växer sig starka...<br />Ett tack till dig, som vågar leva...<br />Ett tack till dig, som vågar försöka...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4690526778467949876?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-79696203051796774942009-05-29T08:27:00.000+02:002009-05-29T08:49:56.781+02:00Orden dansar i mitt huvud... vill inte låta sig fångas... Melodin som tankarna dansar till är stundom vemod, stundom glädje... rädsla, oro, sorg och saknad, framtidstro och lycka, intensiv och passionerad kärlek...lugn och harmoni...<br /><br />Tankarna dansar, virvral i mitt inre... jag låter mig följas med....eller snarare ryckas med...<br />Sporadisk försöker jag fånga orden... dansa orden i en viss riktinig... från tanke till tangenter ut i rymden...omformulerad i en ny tanke....och kanske in i en annans tanke...<br />Tankarna far....<br /><br />Vänner...................................................................................................................................................................................har.................................................................. jag..........................................................................................................................................................................................................................................................................................några?............................familjen.....................saknar jag..................................................................<br />Vem............................................................................... <br />..............är...............................familj................................egentligen?<br />.......................?<br />..........................................Syster................................. ..................................mormor.................................................................................................brorsan......................................syskonbarn.................................farmor.................................................mamma...................................................pappa........................................relationer..................................hit och ditt................................................................vad.......................vill.................................... jag?<br />..........................................jobb.............................................vill inte......................................................................<br />..........................................................älskar mitt...................................................................jobb..............................................................................................<br />..............................<br />.................Älskar Henne med stort J så mycket!! ....................<br />.................................................................................<br /><br />..................................................Begravning jobb och så<br />nära................................................................................................................rastlös .........................................................uttråkad<br /><br />............................vad ....................................................<br /><br /> .............................................vill ...................................<br /><br /> .............................jag?....................................................<br /><br />vad.........................................................<br />............................................. orkar .......................<br />............................................................................ jag?<br /><br /><br /><br />Jag tappar takten... men ändå är dansen ljuvlig.<br /><br />Orden fortsätter dansa som tonerna på ett blad, tangenterna blir rytmmen i min musik...<br />Tänker; jag behöver paus, annars kommer jag inte höra musiken....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7969620305179677494?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-45409515464514129682009-05-27T21:52:00.000+02:002009-05-27T22:00:44.811+02:00Måndag:<br /><br />Vaknar...<br />Snozar...<br />Önskar jag fick sova längre...<br />Går upp...<br />Gör morgon rutin...<br />Skjusar kärleken förbi jobbet...<br />Åker själv till jobbet...<br />Jobbar...<br />Inser att jag inte hinnner med hälften av vad jag borde...<br />Fortsätter jobba...<br />Kommer hem...<br />Lagar mat...<br />Plockar...<br />Vi bloggar...<br />Vi sommnar...<br />och så var den dagen slut och den kommer inte åter...<br />eller gör den det...<br /><br /><br />Tisdag:<br /><br />Vaknar...<br />Snozar...<br />Önskar jag fick sova längre...<br />Går upp...<br />Gör morgon rutin...<br />Skjusar kärleken förbi jobbet...<br />Åker själv till jobbet...<br />Jobbar...<br />Inser att jag inte hinnner med hälften av vad jag borde...<br />Fortsätter jobba...<br />Kommer hem...<br />Lagar mat...<br />Plockar...<br />Vi bloggar...<br />Vi sommnar...<br />och så var den dagen slut och den kommer inte åter...<br />eller gör den det...<br /><br />Onsdag:<br /><br />Vaknar...<br />Snozar...<br />Önskar jag fick sova längre...<br />Går upp...<br />Gör morgon rutin...<br />Skjusar kärleken förbi jobbet...<br />Åker själv till jobbet...<br />Jobbar...<br />Inser att jag inte hinnner med hälften av vad jag borde...<br />tar en kort paus på dagen...<br />Kommer hem...<br />åker och jobbar igen...<br />Kommer hem...<br />Plockar...<br />Vi bloggar...<br />Vi sommnar...<br />och så var den dagen slut och den kommer inte åter...<br />eller gör den det...<br /><br />Torsdag:<br /><br />Vaknar...<br />Snozar...<br />Önskar jag fick sova längre...<br />Går upp...<br />Gör morgon rutin...<br />Skjusar kärleken förbi jobbet...<br />Åker själv till jobbet...<br />Jobbar...<br />Inser att jag inte hinnner med hälften av vad jag borde...<br />Fortsätter jobba...<br />Kommer hem...<br />Vi lagar mat...<br />Plockar...<br />Vi bloggar...<br />Vi sommnar...<br />och så var den dagen slut och den kommer inte åter...<br />eller gör den det...<br /><br />Ja.. jag skulle kunna fortsätta så här veckan ut... för det är i stort sett hur varanan vecka ser ut...<br />De andra veckorna är jag inte i just nu... så de försvinner i pereferin...märker bara hur mycket de har fattats mig när vi åter igen är alla....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4540951546451412968?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-22023281895091079982009-05-26T22:11:00.000+02:002009-05-26T22:59:00.314+02:00Nu har hon kommit hem... Gud har kallat hem en av sina änglar...<br /><br />"Du kommer aldrig mer tillbaka<br />och ingen vet vart du gått<br />Så gärna skulle jag velat resa<br />dit du farit, om jag förmått<br />Att ge dig någonting på vägen<br />Hålla din hand<br />Säga ditt namn<br />och visa dig vart du ska gå<br /><br />Där på andra sidan<br />Där på andra sidan<br />Ditt jag inte kan gå"<br /><br />Jag behöver inte vissa dig vägen mormor... det är nog du som kommer få vissa mig vägen när min tid kommer...där på andra sidan...<br /><br />Hoppas du har försonats med morfar...och alla andra du har haft omkring dig...som gått bort, till andra sidan...som du har saknat och längtat till...<br /><br />Du har längtat...hem till Gud...<br /><br />Minns hur jag skämdes så när du var med i kyrkan... du sjöng så högt...alla hörde dig, din röst överöstade alla...sen kom jag att sakna det, när rösten din inte bar längre...då saknade jag den där gälla, klara, lugna rösten som bar över allt... men som oxå bar en tro...som bar allt. Din tro har burit mig många gånger... vetskapen om din bön för mig... har fått mig att fortsätta...<br />Tror att du sjunger där uppe med änglarna...ja, jag annar att du gör det...kan se det framför mig...<br /><br />Ja, du kommer fattas mig mormor... men vi ses....<br />och när vårregnet faller och sommarkvällssolen värmer min hud...och vinden smeker mig ömt... är det du som gör mig påmind om att du finns mitt ibland oss...<br />Med din värme...<br /><br />Vi ses mormor, där på andra sidan och tills vi gör det... vill jag var en fågel som ger mig själv åt vindarna<br /><br />Vi ses mormor...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2202328189509107998?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-39300253796650376552009-05-20T16:44:00.000+02:002009-05-20T16:59:41.353+02:00Med riska att jag går händelsen i förväg... men när jag hörde att mormor var sjuk poppade den här låten upp i min tanke och har inte lämnat mig sen dess...<br />Så det här är till dig mormor och när du än beslutar dig att ta dig till andra sidan...så vet jag att jag inte behöver vissa dig vägen...det fixar du själv...<br /> <br /><br />Du kommer aldrig mer tillbaka<br />och ingen vet vart du gått<br />Så gärna skulle jag velat resa<br />dit du farit, om jag förmått<br />Att ge dig någonting på vägen<br />Hålla din hand<br />Säga ditt namn<br />och visa dig vart du ska gå<br /><br />Där på andra sidan<br />Där på andra sidan<br />Ditt jag inte kan gå<br /><br />När du går där på saliga ängar<br />För dom är saliga det vill jag tro<br />Kan du höra mig då när jag sjunger?<br />Där du vilar i sorlöst bo.<br />Jag vill ge dig nånting på vägen<br />Hålla din hand<br />Säga ditt namn<br />och vissa dig vart du ska gå.<br /><br />Där på andra sidan<br />Där på andra sidan<br />Ditt jag inte kan gå.<br /><br />Om jag var en fågel<br />skulle jag flyga högt över taken<br />Lämna marken, lämna träden<br />Och ge mig själv åt viderna<br /><br />Ja, om jag var en fågel<br />skulle jag flyga längst dina stränder<br />Vara vågen i din bräning<br />Vara fågeln i ditt bröst.<br /><br />Där på andra sidan<br />Där på andra sidan<br />Ditt jag inte kan gå...<br /><br />[Sofia Karlsson -På andra sidan]<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3930025379665037655?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-67832361609173819792009-05-19T14:56:00.000+02:002009-05-19T15:35:05.608+02:00Såg en person i går som väckte en tanke....<br /><br />Tanken som vaknade var att en människa en gång menade på fullaste allvar att jag och min kärlek, kanske skulle må bra av att vara ifrån varandra...<br /><br />...ja, tanken är lite lösryckt och i detta forum kanska svårt att förklara...<br /><br />...Saken var den att jag började just avsluta min tid som pastorsadjunkt och det var dags att söka jobb... jag hade ett på gång, ganska så i närheten... men eftersom en del människor har svårt att erkänna att det sticker lite i ögonen att två kvinnor lever tillsammans...så ville hmänniskan lixom i all omvänd välmening "hjälpa" mig... (så jag kan vara någonstans där det inte blir så obekvämt för människor i min närhet, som absolut inte har några som helst problem med att jag är homo utan det bara finns vissa prinspier...som hux flux uppstog just då...i den situvationen...som man måste följa...)<br /><br />Ja ja saken är iallafall den att i alla sin väl mening att hitta ett jobb åt mig (lite längre bort från blåsvädret som uppkom för att två kvinnor fann varan i den lila idyliska staden)<br /><br />Så säger hon på fullaste allvar att jag kan ta ett jobb i staden XX (40 mil från den lila idyliska staden där jag bodde...)<br /><br />Vilket jag säger med stora ögon, men det är ju 40 mil bort, jag bor ju är och jag har ju familjen här...<br /><br />Med huvudet på sne säger människan, ja ,men det kanske vore bra för er...<br /><br />Jag tycker det är helt okej med fanatiker som kommer fram och vill be mig frisk från min homosexuallitet... eller de som utrycker sin förfäran...<br /><br />Men jag har otrolig svårt för de som säger att de inte har några problem med det, men ändå har mage och säga att det kanska vore bra för mig och min kärlek att leva 40mil ifrån varandra! Till vilket hetrosexuellt par skulle man ens tänka tanken?<br /><br />Jag har också väldig svårt för de som lever enligt norm, har mage och säga att det inte handlar om vi är homo, hetro eller bi.... utan att vi är alla älskade...<br />...jag tror inte att vi alltid behöver definiera oss eller "facketera" oss absolut inte - men för någon som är acepterad i samhället, kommer och säger till mig att det inte spelar någon roll vad man är för alla har vi samma värde... det gör mig faktiskt arg...<br />Det gör mig arg att man blundar för jobb som finns i närheten... påastår att det är bra för mig att leva 40 mil ifrån min familj och påstå att de inte handlar om homofientlighet...<br /><br />Jag tog aldrig jobbet i staden xx utan träffade någon som inte hade problem med att jag är homo och har tjej...<br /><br />I´m here, I´m queer get used to it!<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6783236160917381979?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-89779185197639677202009-05-19T11:36:00.000+02:002009-05-19T14:08:18.059+02:00<a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ShKIJsmElZI/AAAAAAAAAGg/IRsG97jhu8U/s1600-h/tangenter.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 124px; height: 60px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ShKIJsmElZI/AAAAAAAAAGg/IRsG97jhu8U/s320/tangenter.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5337478208558503314" /></a><br />Tangenterna smattrar, som rengn mot rutan...men på min skärm är det vitt och tomt...<br />tomt, tomt, tomt...<br /><br />Surfar planlöst...en stilla känsla av meningslöshet kryper in under skinet, strax mellan skulderbladen...<br />Rastlösheten vilar under huden... tänker sporadiskt på sprida och strödda ord som passerat min blick i det planlösa surfandet...<br />"Är ständigt på jakt efter ord...att spegla mig i..."<br /><br />Tänker: jag älskar och hatar ord... ibland är det så mycket text att ordens betydelse försvinner... <br />...som att det i bland är så mycket ytta, att människan bakom yttligheten...försvinner...<br />Surfandet gör ju lixom att det per automatik blir mycket ord... det är ju bloggandets ord jag surfar mig igenom...<br /><br />(vill bara förtydliga att det inte på någotsett är bloggar och de ord jag passerar som är för mycket och som saknar mening eller är yttliga, utan det handlar om hur jag som dyxlektiker förhåller mig till ord och text)<br />Smattret fortsätter...jag skriver en rad...tänker...surfar strött...<br /><br />Meninglösheten...tomheten...frustationen...kryper in under huden och börjar bygga sig ett bo...<br /><br />Undrar över meningen med surfandet - gör jag det för att spegla, tänka och reflekera? Eller gör jag det för jag inte förmår mig att göra något annat?<br />Mitt forum för speglande, tänkande och reflekterande, har ju egentligen alltid varit i det verbarla utrycket...ja, det ena behöver ju inte utesluta det andra...<br /><br />Undrar över meningen med bloggandet, varför skriver jag, vad ger det mig för mening?<br />Vad är det som gör att jag bloggar och inte bara skriver dagbok...<br />Varför vill jag dela min tanke med dig?<br /><br />Tänker på frågan från en blogg: Vad jagar du efter? <br /><br />Tror att jag just nu försöker greppa mitt liv... vare sig det handlar om göra det genom att surfa målmedvetet eller planlöst, att möta människor ansikte mot ansikte IRL. Även om jag nog känner att det blivit ett överslag på det planlösa surfandet...<br /><br />Upptänker i ljudet av det nu ännu mer intensiva smatttrande att även jag har smattrat och skrivit...<br />Även om krypandet mellan skulderbladen håller sig kvar...så har frustationen i stort sett gett sig av...<br /><br />Skrivandet väcker tankar...<br /><br />Tänker på olikheter...<br />Tänker på saker som väcks, tillsynes helt omotiverat...<br />Så landar förhoppningsvis en förståelse i ens kropp och själ...och så kan jag förhoppningsvis se allt lite klarare....dock inte alltid smärtfritt.<br />Tänker på saknad. <br />Tänker på idealbilder, drömbilder och drömmar.<br />Tänker att bloggandet är inte meningslöst, inte heller surfandet och läsandet...<br />Mmm jag tänker...ska nog fortsätta med det...att låta det vara tankar...som inte för tillfället kommer till uttyck här...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8977918519763967720?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-17421826011268611042009-05-19T11:21:00.000+02:002009-05-19T11:29:01.997+02:00Jag vet inte....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1742182601126861104?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-16944713188274696572009-05-15T18:13:00.000+02:002009-05-15T18:22:01.732+02:00Efter en tuff dag - så finns det väl inget underbarare att hämta två små änglar som kommer springande emot en... att åka till en önskad lekplats (i väntan på att kärlekens tatuering skall bli klar och hon redo att hämtas upp med bilen) leka monster och vara sovande prinsessor i slotts korgen...att en stund senare göras till en vacker prins och dansa till ljuvligt vacker musik i sovrummet med lilla M, så man blir alldeles yr...ja, det är så man ska ha det efter en ganska tung dag....<br />Hela min själ fylls med en så enorm kärlek, till livet, till mina nära och kära jag har omkring mig...<br />Kärlek, så mycket kärlek.<br /><br />Sänder en bön och en tanke till de som förlorat sinna nära och kära, till de som har människor som "fattas dem"...<br /><br />Tackar Gud för den här dagen, för möten, för insikter, för glädjen, för tacksamheten...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1694471318827469657?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-46425430616367426812009-05-14T20:30:00.001+02:002009-05-14T20:31:31.852+02:00<a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgxjdKM4ORI/AAAAAAAAAGY/9jojmRJFGho/s1600-h/hela+v%C3%A4rlden+vatten.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335749011132922130" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 233px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgxjdKM4ORI/AAAAAAAAAGY/9jojmRJFGho/s320/hela+v%C3%A4rlden+vatten.jpg" border="0" /></a><br /><div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4642543061636742681?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-6152486582817804232009-05-14T20:21:00.000+02:002009-05-15T18:23:15.277+02:00<div align="center"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgxiabuAZ7I/AAAAAAAAAGI/jgJbrtIvxq8/s1600-h/uppgiven.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335747864784037810" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgxiabuAZ7I/AAAAAAAAAGI/jgJbrtIvxq8/s320/uppgiven.jpg" border="0" /></a><br />----------------------------------------------------------------------------<br /><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335747965937576850" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 256px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgxigUi465I/AAAAAAAAAGQ/y66tRAS4Abk/s320/ensam1.jpg" border="0" /><br /><br /></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-615248658281780423?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-53402015073545879492009-05-14T14:15:00.000+02:002009-05-14T14:36:55.739+02:00<a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwOFIO-b-I/AAAAAAAAAGA/QorK5iUcMSc/s1600-h/tussilago.bmp"></a><div></div><div></div><div></div><div></div><div>Ibland går saker sönder...</div><div></div><div>Ibland så spricker allt...</div><div></div><div>Ibland går det att laga...</div><div>Ibland spricker nytt liv fram...</div><br /><br /><div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335654308474069378" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 195px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwNUvThIYI/AAAAAAAAAFY/4-CROJcDeWQ/s320/trasigbr%C3%A4da.jpg" border="0" /><br /><br /><div><a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwNqTL_y5I/AAAAAAAAAFw/ER9YVD5N7sA/s1600-h/trasigt%C3%A4gg.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335654678883453842" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwNqTL_y5I/AAAAAAAAAFw/ER9YVD5N7sA/s320/trasigt%C3%A4gg.jpg" border="0" /></a> </div><div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335654534898812498" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 199px; CURSOR: hand; HEIGHT: 299px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwNh6zYhlI/AAAAAAAAAFo/2XwicJ5iW3I/s320/sprickaasfallt.jpg" border="0" /><br /><br /></div><div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335654420848125714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 210px; CURSOR: hand; HEIGHT: 157px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwNbR7lJxI/AAAAAAAAAFg/ANr-Zi7HJyA/s320/pl%C3%A5ster.jpg" border="0" /><br /><br /><div><div><div><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5335654773163659234" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 225px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgwNvyaJj-I/AAAAAAAAAF4/ZBCQeDLWw2g/s320/sprickerut.jpg" border="0" /> </div></div></div></div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5340201507354587949?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-15504351273430296062009-05-10T00:49:00.001+02:002009-05-10T01:04:02.998+02:00<a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgYLMdJ4cNI/AAAAAAAAAFQ/RUu-XhN3peQ/s1600-h/hattar1.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5333963117279342802" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 134px; CURSOR: hand; HEIGHT: 134px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SgYLMdJ4cNI/AAAAAAAAAFQ/RUu-XhN3peQ/s320/hattar1.jpg" border="0" /></a><br /><div>Livet är inte enkelt, det är bara att konstatera...</div><br /><div>Våren lyser med sin frånvaro...det kan vi också konstatatera...</div><br /><div>Nä livet är riktigt riktigt svårt ibland...</div><br /><div>Att orka när allt bara hopar sig, när sorg drabbar människor, när förtvivlan och missmod grioer tag i människor... när små och stora människor mår dåligt... o där står man vid sidan om, mitt i eller på håll... och ska förhålla sig till att som far genom ens kropp och själ...</div><br /><div>Nä, livet är inte speciellet enkelt... </div><br /><div>Men ändå väldigt underbart...</div><br /><div>Men lite svårt är det allt... att komma i håg att vi alla målar olika... ja jag menar skulle jag be er att dela med er av en hatt... att ni skulle måla en hatt så skulle jag få massor av olika hattar...</div><br /><div>Tänk då med all övrig kommunikation som inte bara handlar om en "hatt"... tänk er alla de bilder vi målar i livet, i relationen, vår tro och vår tvivel... jag tänk på alla dom bilderna...</div><br /><div>... inte undra på att det går fel ibland...</div><br /><div>...det är när det gör det som det inte blir så lätt...</div><br /><div>...inte alls lätt faktiskt...</div><br /><div></div><br /><div>Men det är ju fantastiskt när vi mäktar med att titta och njuta av varandras bilder...tankar... och funderingar...varandras liv...</div><br /><div></div><br /><div>...Och när vi missar att se varandras bilder...så får vi börja om...bilderna finns ju oftast kvar...kanske lite tilltuffsade...men de finns ju där...någonstans....</div><br /><div></div><br /><div></div><br /><div>En liten bild i tagen... vi får liksom börja i det lila...måla en hatt helt enkelt...</div><br /><div>....hur ser din hatt ut?</div><br /><div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1550435127343029606?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-24353614684678679512009-05-05T13:32:00.000+02:002009-05-05T13:53:24.367+02:00I dag ringde mobilen, det var min mor som ringde... eftersom jag satt upptagen med jobb lätt jag telefonen ringa, när tid fanns lysnade jag av mobilsvar...<br /><br />...det var mamma som sjöng: Jag kommer aldrig att glömma den 5 Maj....<br /><br />...Hej Gumman i dag är det 34 år den du kom hem till oss...<br /><br />En gång i veckan tänker jag nu för tiden på att jag är adopterad....och det är när familjen bänkar sig framför spårlöst....<br />...tänker att jag till viss del kan känna igen mig i deras frågor och sökande...<br />...annars är det en tanke som sällan tar upp mitt sinne...<br /><br />Jag träffade min biologiska mamma...det blev inte bra, inte speciallt tårdrypande, inte speciellt lyckligt...<br />Jag träffade även min biologiska (halv) syster...som inte var adopterad men hade bott hos pappa(an) och inte hos vår gemensamma mor.<br /><br />...några år senare satt jag på mammas begravning och var med om en av de märkligaste stunder i livet...<br />Den förlorade dotterns återkommst...och prästen som talade om den goda mordens som nu var saknad...trots att vi inte kände varann, jag o min halvsyster, tittade vi på varandra och höjde ögonbrynen stort...den goda modern?!!<br /><br />Avlägsna släktingar som menade att hon börjat missbrukat pga mig...att det faktiskt var mitt fel att hon en gång för länge sedan började missbruka...<br /><br />En skuld som jag inte riktigt kan ta på mig...<br /><br />Tacksam över att jag den 5 Maj kom till det som jag kallar för min familj, till de människor jag kallar för mamma och pappa, bror och syster.... Är tacksam för det som i mitt hjärta är min familj, utanför biologiska gränser. tacksam för att de som för mig är mamma och pappa och som alltid varit det och alltid kommer att vara...att de öppnade sina liv och hjärtan för mig...<br />Tack<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2435361468467867951?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-70065608016553123362009-05-04T20:10:00.000+02:002009-05-04T20:43:43.512+02:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sf83Al5wWeI/AAAAAAAAAFI/36lTBgKERD0/s1600-h/taoukors.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5332040967143840226" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 98px; CURSOR: hand; HEIGHT: 73px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sf83Al5wWeI/AAAAAAAAAFI/36lTBgKERD0/s320/taoukors.jpg" border="0" /></a><br /><div>Idag skulle en människa fyllt år... om han levat vill säga... men hans liv slutade mycket tidigare än många av oss ville...<br /><br />Kvar lämnar han vackra minen, två barn och så klart en hel del sorg och saknad...<br /><br />Jag kände honom egentligen inte personligen, vi har träffats några gånger, haft en dust eller två... vi hade inte samma åsikt rörande två frågor...dusten blev intressant, rolig och givande.<br /><br />Nu känner jag honom egentligen mest genom andra...<br />Nu känner jag honom egentligen mest genom hans barn och deras mor...<br /><br />Idag planterade jag blommor på hans grav...<br /><br />Han som är saknad, älskad och ständigt närvarande....<br /><br />...till dig vänder jag mig nu i ett <em>tack</em>... att jag får ta del av livet, med dina underbara barn... jag hoppas att du tycker att jag behandlar dem okej... att jag ser dem på det sättet du önkar att de ska bli seda...<br />...jag vet inte vem du är och vem du var och är för dem...<br /><br />Ibland blir jag svartsjuk på dig... du är lixom så ständigt närvarande i min familjs liv... där jag inte är delaktig...att du har haft massa tid med dem, som jag oxå vill ha...<br />...då försöker jag dra ett djupt andetag och tänka, vilken tur för er...och sen blir jag vemodig...och ledsen och tänker att eran tid tog slut alldeles för fort, orättvist och oförstårligt...<br /><br />Tänker: Jag kommer aldrig kunna älska dem som du älskar dom.... inte ge henne den inspiration som du gör, men jag hoppas att de aldrig ska tvivla på min kärlek, ingen av dem....och så hoppas jag att du oxå kan inspirera mig...<br />...att älska dem och leva ett liv med dem, på ett bekymmerlöst, frimodigt och lekfullt sätt som får oss alla att växa som männsikor....</div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7006560801655312336?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-22258015803693263102009-05-02T16:26:00.000+02:002009-05-02T20:07:37.501+02:00Avstånd<br />Jag sökte på nätet på avstånd och hittade på wikipedia denna lilla förklarning:<br /><br />"Avstånd är ett mått på hur långt ifrån varandra två objekt är<br /><br /><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfyIYJ4VCHI/AAAAAAAAAFA/nTqXFvZzoXY/s1600-h/avst%C3%A5nd.png"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331286007450241138" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 25px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfyIYJ4VCHI/AAAAAAAAAFA/nTqXFvZzoXY/s320/avst%C3%A5nd.png" border="0" /></a><br /><div>I det euklidiska rummet 3 ges avståndet från punkten P(x1,y1,z1) till punkten Q(x2,y2,z2) av . Allmänt ges avståndet mellan P1(x11,x12,...,x1n) och P2(x21,x22,...,x2n) i n av . </div><div>Andra avståndsdefinitioner (<a title="Norm (matematik)" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Norm_(matematik)">normer</a>) är emellertid tänkbara i andra än euklidiska rum och kan leda till både användbara och högst oväntade resultat."</div><div> </div><div></div><div>Ibland kan avstånd kännas just så här, som en svår uträkning...avstånd till människor som man saknar. Avstånd till dem man älskar. Hur man kan känna sig nära och långt i från... hur det verkliga avståndet ända kan göra att man känner sig nära eller långt ifrån. Hur det verkliga avståndet kan vara nära ändå gör att man känner sig långt ifrån eller nära...</div><div> </div><div>Nära. Långt ifrån. Avstånd. Kilometer. Centimeter. Meter. Nära. Långt ifrån. Avstånd.</div><div>Objekt. Plats. Människor. Själar. Relationer. Avstånd.</div><div> </div><div>Nära vill jag leva nära dig min Gud i din omsorg finner själen ro....</div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2225801580369326310?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-14715052759518693172009-05-01T18:08:00.000+02:002009-05-01T18:16:41.440+02:00Känner mig som pojken med gudlbyxorna...<br />Fast jag har inga guldbyxor...<br />och det kommer inte obegränsat med guldpengar...<br />Snarare obegränsat med lortiga byxor och andra kläder...dock är jag tveksam på lorthetsgraden på vissa kläder...de ser oroväckande ut som de kläder jag lade in på ett (ganska) stökigt rum i går....och när jag stilla frågar om alla kläder verkligen är smutsiga, får jag tillbaka ett stort och långt:<br />- Jaaaaaaaaaaa!!!<br /><br />...hmmm ja ja... Men det blir väl så...att när man äntligen lyckats tvätta ikapp och ber en människa (model ungdom) ta reda på klädberget i sitt rum så blir det mer än fullt i tvättkorgen...<br />Inte hittar jag några guld byxor i tvätthögen heller...inte ens en ynka guld peng...<br />Men blundar för tillfället för tvättkorgen...<br />och tittar i kylskåpet istället... och börjar förbereda pizza bak...<br />Får lära mig att känna mig nöjd med att ha jobbat, picknickat med bonusar och städat...och gjort en pärm med viktiga gemensamma papper... Nu tar vi helg... iallafall tills på söndag då jag jobbar....ska få vara med om en mässa som ett gäng fantastiska ungdomar gjort - kul!<br />Nu - MAT... innan hunger ledan slår till hos någon av oss.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1471505275951869317?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-2799381865979075902009-04-30T22:04:00.000+02:002009-04-30T22:54:16.568+02:00<a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfoPieZth0I/AAAAAAAAAE4/aA_doudh92s/s1600-h/traktor.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5330590193897277250" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 180px; CURSOR: hand; HEIGHT: 144px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfoPieZth0I/AAAAAAAAAE4/aA_doudh92s/s320/traktor.jpg" border="0" /></a><br /><div></div><br /><div>Idag har jag fastnat på en lerig väg. (när jag hämtade sommardäcken ute i stugan)</div><br /><div>Idag har jag jobbat.</div><div> </div><div>Idag har jag tvättat bilen.</div><br /><div>Idag har jag lagat god valborgsmat.</div><div> </div><div>Idag har jag oroat mig för bonusbarn.</div><br /><div>Idag har jag bytt till sommardäck.</div><br /><div></div><br /><div>Idag har jag fått skäll två gånger...så där oförberet...så jag har lixom bara spärrat upp ögonen...och blivit tyst och bara låtit deras ilska rinna över mig... efter andra gången satt jag mig i bilen och började fnittra, sen grät jag....så där i biltvätten fnittrade jag och grät jag om vart annat...och konstaterade att veckan varit lite för tuff...<br /><br />...märkligt detta med andra människors ilska...när den är så tydligt fel riktad...man lixom bara råkar komma i vägen...<br />Ja, så har jag ju själv gjort massa gånger... tagit ut min frustation och ilska på den som är närmast eller den som står mig närmast...<br /><br />Samtidigt är det så lätt att tänka att oj, jag kanske gör fel... det kanske är mitt fel...<br />men så tänker jag...<br />...nä jag kan inte rå för att vägen till stugan ser ut sju svåra år... kälen släpper och den är för bedrövlig... det kan jag inte påverka...och jag kan inte rå för om någon kör fast...<br />...nä jag kan inte rå för att restaurangen liger brevid en biltvätt....men visst... att tvätta bilen med avfettningsmedel är inte miljövänligt... men jag gör det ju iallafall på just en biltvätt...<br /></div><br /><div>Tänker på de människor som varit arga idag, undrar vad som egentligen skavde...</div><br /><div>Tänker på de gånger jag blivit arg och tagit ut det på människor som inte har något med saken eller ilskan att göra...</div><br /><div>Tänker på hur komplex människan är...</div><br /><div><br />Tänker på orden som träffade mig idag...orden att jag är nonchalant, oansvarig och omänsklig - känns lite ändå.... </div><br /><div></div><br /><div>Men är tacksam för en vänlig bonde med en stor traktor som drog upp mig ur den leriga vägen...</div><br /><div><br /><br />För övrigt så saknar jag att dela dagens tankar med min älskling...<br />Försöker se det positiva i det hela - hon har det underbart...<br />och jag känner att min relation till två bonusar djupnar....</div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-279938186597907590?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-27229075655943559512009-04-27T22:39:00.000+02:002009-04-27T22:55:05.629+02:00Död och sorg ingår i mitt arbete...vänjer mig aldrig vid det...det borde jag kanske inte heller göra...<br />Död....<br />Sorg...<br /><br /><br />För dig som saknar...<br />För dig som förlorat...<br />För dig som sörjer...<br />För dig som gått sönder...<br />För dig som skriker i förtvivlan...<br />För dig som döden kommit och hälsat på...<br /><br />Så kan jag inte fylla tomrummet<br />Så kan jag inte ersätta det som gått förlorat...<br />Så kan jag inte gråta dina tårar...<br />Så kan jag inte laga det som gått sönder...<br />Så kan jag inte ta din förtvivlan...<br />Så kan jag inte hindra döden på sin väg...<br /><br />Men jag lånar gärna ut min axel och mina öron och lyssnar gärna när du sätter ord på din saknad...gråter över det du förlorat, skriker ut din förtvivlan och sitter en stund med dig och tittar på skärvorna i din hand...och delar det du förmår att dela, när döden tagit din älskades hand....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2722907565594355951?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-26114324583720199162009-04-26T20:50:00.000+02:002009-04-26T21:18:58.946+02:00<a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfSy0CQuuGI/AAAAAAAAAEw/uDMTsOS8ox0/s1600-h/fotsp%C3%A5r.bmp"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5329080866116122722" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 315px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfSy0CQuuGI/AAAAAAAAAEw/uDMTsOS8ox0/s320/fotsp%C3%A5r.bmp" border="0" /></a><br /><div><a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SfSyH7j-Y5I/AAAAAAAAAEo/4XcE5RZn35o/s1600-h/fotsp%C3%A5r.bmp"></a>HERREN är min herde, mig skall intet fattas.<br />Han låter mig vila på gröna ängar,<br />han för mig till vatten där jag finner ro.<br />Han vederkvicker min själ,<br />han leder mig på rätta vägar<br />för sitt namns skull.<br />Om jag än vandrar i dödsskuggans dal,<br />fruktar jag intet ont,<br />ty du är med mig.<br />Din käpp och stav de tröstar mig.<br />Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn.<br />Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.<br />Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar,<br />och jag skall bo i HERRENS hus evinnerligen.<br /><br /><br /><br />Människobarn<br />Vet att du ibland kan känna vilsenhet<br />När du står på jorden i din litenhet<br />Och ovanför på himlen blundar stjärnorna<br /><br />Människobarn<br />Vägen kanske känns som en oändlighet<br />Som den bara leder bort i ovisshet<br />Men ljuset bor i natten och i skuggorna<br /><br />refräng:<br />Du är älskad där du gårNågon ser,<br />någon tar din hand<br />Någon följer dina spår<br />Leder i hela vägen fram<br />Du är alltid älskad där du går<br /><br />Människobarn<br />När din natt är mörkast<br />Har den redan vänt<br />Följ din väg i ljuset som ditt hjärta tänkt<br />Och ovanför på himlen lyser stjärnorna<br /><br />refräng<br />Du är älskad där du går<br />Någon hör, någon rör din själ<br />Det finns någon som förstår<br />Allt du gör, någon vill dig väl<br />Du är alltid älskad där du går </div><div> </div><div><a href="http://lirama.net/artist/21410"><span style="font-size:85%;color:#000000;"><em>Susanne Alfvengren</em></span></a><span style="font-size:85%;color:#000000;"><em> - Du är älskad där du går</em></span></div><div><br /><br />Herren är min Herrde ingentin skall fattas mig...<br />Du är älskad där du går....<br />Godhet och nåd skall följa dig evinerligen...<br />Han låter min bägare flöda över...jag får alltid en andra chans...<br />Gång på gång får jag försöka på nytt och på nytt... i min männsklighet, i min bräcklighet....vilar jag på gröna ängar...<br />Är jag alltid älskad där jag går<br />Någon rör min själ...</div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2611432458372019916?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-57590709216007398112009-04-21T21:27:00.000+02:002009-04-21T21:40:12.991+02:00<div align="center"><a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Se4gTR9l3aI/AAAAAAAAAEg/Y91Zi7yU2F4/s1600-h/Taiz%C3%A9+143.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327230924837215650" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 213px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Se4gTR9l3aI/AAAAAAAAAEg/Y91Zi7yU2F4/s320/Taiz%C3%A9+143.jpg" border="0" /></a> Liv är dramatiskt ett litet frö...så mycket mer än ett frö</div><div align="center"><br /><a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Se4f0_6ypAI/AAAAAAAAAEY/RmeaAIZL-xs/s1600-h/Taiz%C3%A9+142.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327230404597556226" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 213px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Se4f0_6ypAI/AAAAAAAAAEY/RmeaAIZL-xs/s320/Taiz%C3%A9+142.jpg" border="0" /></a> Mitt i livets dramatik, kan vi behöva vila...<br />Mitt i livets dramatik, kan vi känna oss ensamma<br /><br /><div><br /><div><a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Se4e_dRte1I/AAAAAAAAAEI/Uk_M9fssOBU/s1600-h/Taiz%C3%A9+089.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327229484765379410" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 213px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Se4e_dRte1I/AAAAAAAAAEI/Uk_M9fssOBU/s320/Taiz%C3%A9+089.jpg" border="0" /></a> </div><div>Livet andas lever och växer...solen tränger fram ur molntätt dimma...</div><div>Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där...<br /><br /><br /></div><div></div></div><br /></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5759070921600739811?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-47882340071214582992009-04-21T17:45:00.001+02:002009-04-21T18:07:29.147+02:00När jag står där i det lila båset, på det lortiga och kalla golvet och försöker skölja bort schampot ur håret, med typ fyra ynkliga vattenstrålar, vatten som är mer kallt än varmt, tänker på maten som har varit mer eller mindre smakfullt, men alltid sett ut som en riktig sörja...tänker på det kalla tältet och fukten som tar sig in överallt, precis överallt, då undrar jag: Vem åker frivilligt till detta? (en tanke far snabbt genom tanken: inte jag)<br />Men så känner jag ända att det är något visst, men delandet, med de enkla livet, bönerna med sitt konstanta återkommande...Det fyller mig och det är ett uttryck som tilltalar...<br />Att dela tankar om tro och liv, att dela bönen, sången tystnaden, att dela festen, leken och skratten...<br />Att dela med sig av varma sovsäckar, att dela med sig av plats på golvet inne i en barak för dem som tycker att det räcker med kyllan ute i tältet.<br /><br />Dela är ett ord jag kommer bära med mig...<br /><br />...ja, jag är alltså hemkommen från Taizé efter 36 timmar på buss och några riktigt intensiva dagar i Taizé och 36 timmar tillbaka till Sverige. Många upplevelser har jag haft, och mer än en öm kropp och en rejäl förkyldning är det tanken om att dela jag kommer ta med mig hem från Taizé.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4788234007121458299?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-57246579071152029642009-04-11T15:28:00.000+02:002009-04-11T15:35:40.849+02:00<a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SeCbkONnxPI/AAAAAAAAAEA/uVUwJSRnRKQ/s1600-h/golgata1.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323425806144750834" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 214px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SeCbkONnxPI/AAAAAAAAAEA/uVUwJSRnRKQ/s320/golgata1.jpg" border="0" /></a><br /><div align="center"><a href="http://1.bp.blogspot.com/"><span style="font-size:78%;">http://1.bp.blogspot.com</span></a></div><div align="center"><br /></div><div align="center"><br />När vi blir uppmanade att ta vårat kors...vad innebär det...egentligen?</div><div align="center"></div><div align="center"><br /></div><div align="center">Tänk om det är omvänt... Tänk om det är så att det är du och jag som är korset Jesus bär och spickas upp på och dör på? Vad innebär det egentligen?</div><div align="center"></div><div align="center"></div><br /><br /><div align="center"></div><br /><br /><div align="center"></div><br /><br /><div align="center"></div><br /><br /><div align="center"></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5724657907115202964?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-32156335058821359712009-04-11T11:43:00.000+02:002009-04-11T11:57:55.049+02:00<a href="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SeBpjEhY1zI/AAAAAAAAADw/J2880iJVl60/s1600-h/h%C3%A4nder2.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323370810782046002" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 150px; CURSOR: hand; HEIGHT: 163px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SeBpjEhY1zI/AAAAAAAAADw/J2880iJVl60/s320/h%C3%A4nder2.jpg" border="0" /></a><br /><div><br /><div>En basketboll i mina händer är värd en hundralapp.<br />En basketboll i Michael Jordans händer är värd flera miljoner.<br />Det beror på vems händer det är.<br /><br />En tennisracket i mina händer är värdelös.<br />En tennistacket i Pete Sampras händer är en världsmästartitel.<br />Det beror på vems händer det är.<br /><br />Två fiskar och fem bröd i mina händer är matsäck för ett par personer.<br />Två fiskar och fem bröd i Jesus händer mättar fem tusen.<br />Det beror på vems händer det är.<br /><br />Några spikar i mina händer kan bli en trädkoja.<br />Två spikar i Jesus händer räddar världen.<br />Det beror på vems händer det är.<br /><br />Så lägg din oro<br />dina bekymmer,<br />dina rädslor,<br />dina förhoppningar,<br />dina familj,<br />dina vänner och dig själv<br />i Guds händer.<br /><br />Där kan du vila tryggt.</div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3215633505882135971?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-91453860560906894912009-04-10T23:23:00.000+02:002009-04-10T23:55:04.645+02:00<div><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sd-517t0-EI/AAAAAAAAADY/zymX0WlOK8o/s1600-h/slott.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323177620789327938" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 210px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sd-517t0-EI/AAAAAAAAADY/zymX0WlOK8o/s320/slott.jpg" border="0" /></a></div><div> </div><div> </div><div> Jag har funnit min Askungen.... vi ska bo i vårat slott och leva lyckliga alla våra dagar...inte ens döden kan skilja oss åt...I Vårat slott slipper hon rensa aska ur eldstaden...<br /><br /><br /></div><div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323184366533544418" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sd-_-lklCeI/AAAAAAAAADg/OHH2yx1Iqms/s320/DSC00315.JPG" border="0" /></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-9145386056090689491?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-90568727019794199352009-04-10T13:28:00.000+02:002009-04-10T13:41:29.652+02:00Lägneheten är städad, kläderna ligger på sängen... nu åker jag snart...att resa, att förbereda sig inför en resa, yttre och inre...<br />Orden saknas...<br />Fokus saknas...<br />Men passet har jag i allfall hittat...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-9056872701979419935?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-67775373536460879812009-04-08T23:50:00.000+02:002009-04-09T00:18:59.921+02:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sd0dISgXgrI/AAAAAAAAADQ/-j_HP5NDCDo/s1600-h/d%C3%B6dsannons.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322442362865550002" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 106px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sd0dISgXgrI/AAAAAAAAADQ/-j_HP5NDCDo/s320/d%C3%B6dsannons.jpg" border="0" /></a><br />Idag tänker jag på mina vänner som förlorat sitt barn...<br />I dag tänker jag på dem som livet tycks bli alldeles för kort för - och dem som finns i deras närehet...<br />I dag tänker jag på alla de som förlorat någon som är dem när och kär...<br />I dag tänker jag på Zacharias och på alla han har runt om kring sig...<br />I dag tänker jag och hoppas att han dansar med änglarna och att Maria om aftonen breder sin blå kappa om honom...<br />Maria som vet vad det är att förlora sitt barn...<br />Tårarnas mantel som gråtit över alla förlorade barn...<br />Frälsarkransens blå pärla - bekymmerlöshetens blå pärla - trotsar oss ihärdigt... sveper in oss i våra tårar... tårar som renar och helar, skyddar och förenar...bekymmersfritt, får sorgen vara sorg och tårarna får bara finnas...<br />Maria som ger oss hopp...en anning om...att kanske går det att stå kvar... när livet och förlåten rämnar, när livets mörker drabbar oss och solförmörkelse drabar vår jord, när andetagen slutar och tystnaden lägger sig...<br />...då står hon kvar...sörjande...gråtande...står hon kvar...vid sin son...<br /><br />...vid sin Sons sida följer hon honom till graven...<br /><br />...graven som på tredje dagen var tom...<br />Han är inte här, graven är tom...<br />Befriad. Uppstånden. Hemma.<br /><br />Jag hoppas att medans du dansar i himmelen Zacharias, så hoppas jag att Maria breder sin blå mantel över mamma och pappa...och att de får mod att stå kvar vid din sida...och inte glömma att även du är...<br />Befriad. uppstånden och hemma<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6777537353646087981?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-19714214132307506822009-04-07T22:51:00.000+02:002009-04-07T23:05:10.884+02:00Lägenheten är tyst och tom... ensamheten är ovanlig och märklig... vet inte när det hände sist att jag var ensam hemma...<br />Saknaden slog till när ett MMS kom med bilder på några av dem som borde vara här...eller jag där de är...<br />Ja, har nog inget mer att skriva här för nu...<br />Hade massor av tankar i duschen, men de verkar åkt med ner i avloppet...<br /><br />Vet bara att mina älskade inte är hos mig...<br />Vet bara att de fattas mig...<br />Vet att vi kommer ha det super bra på vora olika håll...<br />Vet att jag önskar att jag skulle vara med dem...<br />Vet att jag överlever ändå...<br />Vet att jag saknar den...<br />Vet att jag längtar efter dem...<br /><br />Vet...<br />...här är där man är, där är där som man inte är...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1971421413230750682?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-34009580460014168782009-04-06T12:17:00.001+02:002009-04-06T13:41:02.938+02:00En stor vit tvätt...<br />En liten vit topp, men röda band på sig...<br />En dålig kombination...<br />Vet inte hur den hamnade där...sorteringen kanske gick lite fort...<br />Ja, ja i vilket fall som helst, så blev inte skadan så stor... tre av plagen fick en rosa nyans...<br />Hmmm typiskt....<br /><br />De små händerna hjälper mig frenetiskt...<br />Jag ler åt att det går att "belöna" med att de ska få gå ner till tvättstugan och hänga tvätt med mig och de klär på sig och borstar tänderna och inte slås över den rosa dockvagnen...<br />När tvätten är hängd är det dags att ge sig iväg på spök jakt...<br />...vågar vi gå fram till spöket med det röda blinkande ögat...<br />...vi testar vad som händer om vi trycker spöket i ögat...<br />E och M hand i hand... jag några steg bakom...<br />Fingret i ögat på spöket...<br /><br />M utbrister:<br />- ...aaa lusset tääännnds, i va inget pöke!!!<br /><br /><br />Vittvätt som så lätt blir missfärgad.... rosa eller grå... beroende på vad för klädesplag som smygger sig in i den vitatvätten...<br />I bland är det väl så att en grå tanke färgar hela den vita... och ljusa tillvaron... så allt verkar bli gråt....<br />Eller rosa....även om rosa är bättre än gråt...så har det ändå uppstått missfärgning...eller vad är egentligen missfärgning...<br />Ibland känner jag mig som en svart strumpa i en vittvätt - okej men på fel ställe...<br />Ibland känner jag mig som en vittvätt men som blir på hälsad av en svart strumpa - en svart tanke...<br />Ibland är jag som en vittvätt som rokar blanda mig med en liten röd stumpa, då går jag på rosa moln och njuter av tillvaron...<br /><br />Spöket...som visade sig vara en ljusknapp...<br />Ibland ser vi saker som inte finns...ibland ser vi inte saker som finns...<br />Vi målar upp bilder och det är de vi ser... och det är just då vår verklighet...<br />Ibland vågar vi möta spöket...då tänds ett ljus...ett hopp...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3400958046001416878?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-43313302778244971452009-04-04T12:19:00.000+02:002009-04-04T12:35:37.941+02:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sdc0QiU4wjI/AAAAAAAAADI/ljk0Ev2XbN0/s1600-h/Hj%C3%A4rta.bmp"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320778943458492978" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: hand; HEIGHT: 289px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sdc0QiU4wjI/AAAAAAAAADI/ljk0Ev2XbN0/s320/Hj%C3%A4rta.bmp" border="0" /></a><br /><br />Kärleken utlämnande och svår...<br />Kärleken utlämnande och vacker...<br />Kärleken kommer till en och helt plötsligt känns det som hjärtat hamnar utanför kroppen... själen studsat utanför sitt trygga skyddande rum...<br />Kärleken svämmar över...<br /><br />Hjärtat dinglar utanför min kropp, blottad och synlig för världen... ord stötter in i hjärtat, som pållar rakt i i själens djup...mötet får hjärtat att växa...möten får hjärtat att krympa... Människor kommer och går, lämnar avtryck, stannar en stund eller fortsätter...<br /><br />Stanna kvar en stund...<br />Vet att jag ibland skrämmer bort...vet att jag ibland inte når fram...<br />Jag är för mycket...<br />Jag vill för mycket...<br />Jag vill för lite...<br />Jag är för rädd...<br />Jag är egositisk...<br /><br />Ja, jag är människa...<br /><br />Ledsen om jag stampat på ditt hjärta...när jag var och hälsade på... men tack att jag fick komma det nära...<br /><br />....Tack<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4331330277824497145?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-79851477027714684092009-04-04T12:03:00.000+02:002009-04-04T19:29:40.934+02:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SdcznLU2MYI/AAAAAAAAADA/UtjG_G_15Dg/s1600-h/glashj%C3%A4rta.bmp"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5320778232909672834" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 252px; CURSOR: hand; HEIGHT: 261px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SdcznLU2MYI/AAAAAAAAADA/UtjG_G_15Dg/s320/glashj%C3%A4rta.bmp" border="0" /></a><br /><br /><br /><div>Jag älskar hennes sätt att äta chips...</div><br /><div>Jag älskar att titta på henne när hon betarktar omvärlden...en film, sina barn eller något annat som händer i hennes närhet...</div><br /><div>Jag älskar hennes sätt när hennes mentala bilder inte blev som hon tänkt sig...</div><br /><div>Jag älskar hennes tankar...hennes stora hjärta som rymmer hela världen...</div><br /><div>Jag älskar hennes kärlek till sina barn...hennes omsorg...hennes oro...hennes stolthet...</div><br /><div>Jag älskar hennes sätt att dra sig undan och ladda om...</div><br /><div>Jag älskar hur hon somnar in...hur hon sover...och hur hon vaknar...</div><br /><div>Jag älskar hennes behov av ordning...</div><div> </div><div>Jag älskar hennes sätt att borsta tänderna...</div><div> </div><div>Jag älskar hennes skratt...hennes gråt...hennes ilska och tjurighet...</div><div> </div><div>Jag älskar hennes beröring...</div><br /><div>Jag älskar henne...</div><br /><div></div><br /><div></div><br /><div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7985147702771468409?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-5333073413656422432009-04-03T08:22:00.000+02:002009-04-03T08:55:01.201+02:00Jag blinkar och undrar var måndagen tog vägen...<br />Måndag blev tisdag...<br />Tisdag blev onsdag...<br />Onsdag blev torsdag...<br />Torsdag blev fredag...<br />Och när jag börjar tänka efter är det faktiskt inte längre januari, utan april...<br />...undrar vilket år det är...visst är det fortfarande 2009 eller?<br /><br />Jag börjar stirra med stora ögon...tänker; om jag blundrar kanske det helt plötsligt är november 2015<br /><br />Blinkar och inser att det fortfarande är fredag 2009...<br /><br />Fredag...jobb...planering...<br /><br />Sätter mig ner och börjar dra upp verksamhetsplanen för jobbet...tar fram kalendern som täcker 2010/2011<br />Tänker; jag är inte där än...men om jag blinkar kanske...blir sittandes, stirrande på årsöversikten...<br /><br />Tanken som började med:<br />Jag blinkar och undrar var måndagen tog vägen......ersätts nu med tanker som...<br /><br />Jag längtar efter ett bollplank...<br />Jag längtar efter en innarbetad års plan...<br />Jag längtar efter rutin...<br />Jag längtar efter erfarenhet...<br /><br />Helt plötsligt så är känslan, att allt springer på så fort borta...eller parallelt med den kommer känslan att det finns en segheten att lära mig leva. Det liv jag lever känns som om jag förvandlas till en myra som ska klättra upp för ett berg...alltså inte en stor sten, utan ett berg...<br />Det kommer gå sakta, sakta, sakta....<br /><br />Undrar starkt på om man lever i olika paralella universum...<br />Ett universum där allt går i snigelfart...<br />Ett annat där vi blinkar och en vecka har gått...<br /><br />Undrar starkt på om tid verkligen finns...<br /><br />Blinkar och undrar var måndagen tog vägen...<br /><br />Blundar och undrar - finns det någon som helst mening att det ska gå så här fort...<br />...vad har den här veckan för mig varit?<br />...har jag i huvudtaget lärt mig något denna vecka?<br />...Har jag blivit en unns klokare...fått en unns mer rutin och erfarenhet?<br />...måste man alltid lära sig något?<br />...har jag växt som människa?<br />...måste man växa?<br /><br />Konstaterar att det känns som om det går fort...<br />Konstaterar att det är fredag och att den rutinderade fredagströttheten knackar på dörren...<br /><br />Jag blinkar och inser att det är fredag....<br /><br />...och inser efter fredag kommer lördag och efter lördag kommer söndag... men tänk det är helg!<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-533307341365642243?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-44043842877589483642009-04-01T19:25:00.000+02:002009-04-01T19:53:13.226+02:00<div align="center">Det är inget uruselt april skämt - det händer här och nu. </div><div align="center"> </div><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319776013180471474" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 226px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SdOkGT5ECLI/AAAAAAAAAC4/NzZi768KPlk/s320/k%C3%B6nsneutralt+%C3%A4ktenskap.jpg" border="0" /><br /><br /><p align="center">Ett beslut som har varit efterlängtat har tagit.</p><p align="center">Ett beslut som får mig att hoppas och tro på männskligheten. Att det finns en vilja och strävan hos människor att alla människor har samma rättigheter och samma värde.</p><p align="center">Läser dock bloggar och fachineras över homohat som kommer fram i olika bloggar och artiklar. Läser och fachineras av hänvisningar till cansesvullster och eviga domar, skärseldar och evig förtappelse. Åsikter som är homofientliga men som kommer som ett brev på posten på grund av det historiska beslut som har fattats i vår rikstag idag!</p><p align="center">Jag kan inte hindra människor att tycka att äktenskapet, bara är en rättighet mellan en man och en kvinna. Jag kan inte hindra människor att tycka att äktenskapet är ett förbund som bara och endast kan ingå mellan en man och en kvinna. Jag kan inte hindra människor att tycka att äktenskapet är att avla barn...</p><p align="center">Men jag vill säga ifrån med det tydligaste, när man säger att de som tar beslut om att äktenskapet ska vara något som även gäller homosexuella - att de är en cansersvulst eller att homosexuella kommer brinna i helvetet... att homosexuella kommer att få sin dom...efter som de tror och lever fel ...</p><p align="center">- då säger jag NEJ! Nu räcker det. </p><p align="center">Det finns ingen cansersvulst på samhällskroppen, det finns inget Sodom. </p><p align="center">Iallafall inte här och nu - och den himmelska Sodom- vet vi inget om - hur bibetrogna och bokstavstrogna vi än må vara.</p><p align="center">Så jag säger bara:</p><p align="center">Länge leve kärleken.</p><p align="center">Länge leve demokratin.</p><p align="center">Länge leve Jesus (evigt faktiskt)</p><p align="center">Länge leve könsneutralt äktenskap.</p><p align="center"> </p><p align="center"></p><p align="center">Nu vänter vi på resten av världen och kyrkan...</p><p align="center"></p><p align="center"></p><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4404384287758948364?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-86060558515513737572009-04-01T07:56:00.000+02:002009-04-01T07:58:47.126+02:00Livet.<br />Logestik.<br />Mina drömmar.<br />Jobb.<br />Andras drömmar.<br />Viljor.<br />Tankar<br />Logestik.<br />Vardagsliv.<br />Guldkorn.<br />Morgon.<br />Middag.<br />Kväll.<br />Natt.<br />Sova.<br />Vakna<br />Lyssna.<br />Prata.<br />Livet<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8606055851551373757?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-82856080245349556082009-03-30T21:32:00.000+02:002009-03-30T21:59:06.800+02:00Tankarna dansar mig sömnlös...<br />Tankarna gör mig rastlös i min själ...<br />En känsla som jag inte får fatt på, leker och retar mig stilla...<br />Som en ofokuserad bild, som för en sek får skärpa, men genast försvinner i suddighetens dimma...<br />Som en näve sand rinner en ur händerna när man kramar om för hårt...<br />Tanken...känslan...funderingarna... som inte ger mig någon ro...<br />Andas och försöker känna. Fokusera.<br /><br />Parallelt dansar tacksamheten. Kärleken, pirret och förälskelsen.<br /><br />Dansa min docka medans du är unger...<br />När vi dansar en stund på jorden...<br /><br />Jag fortsätter dansa...då och då trampar jag någon på tårna...ofta mig själv...tanken fortsätter snurra...lite så där lagom i otakt...försöker låta den göra det...<br /><br />Tänker på Cornelis låt Sommar kort:<br /><br />Somliga säger vi lever i evighet,<br />fast döden är det sannaste som dom vet.<br />Andra säger lyckan finns i ett ögonblick,<br />fast dom aldrig hann i fatt de dom fick.<br /><br />I kärlek och hat, fiende, kamrat,<br />glädje och sorg, hydda och borg.<br />Tar vi ett kort på barnen i sommar tid,<br />när dom dansar, när vi dansar.<br />En stund på jorden.<br /><br />Om du går runt i cirklar, eller rakt dit du vill,<br />om du står långt i från eller tätt intill.<br />Vi spar alla lögner till morgonen efter,<br />och reser dom glas som föll under festen.<br /><br />I kärlek och hat, fiende, kamrat.<br />glädje och sorg, hydda och borg.<br />Tar vi ett kort på barnen i sommartid,<br />när dom dansar, när vi dansar.<br />En stund på jorden.<br />Tar vi ett kort på barnen i sommartid,<br />när vi dansar, när vi dansar.<br />En stund på jorden.<br /><br />Lyssna och njut:<br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=rL0VL4fN9hg">http://www.youtube.com/watch?v=rL0VL4fN9hg</a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8285608024534955608?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-27759792847292757482009-03-25T21:36:00.000+01:002009-03-25T21:55:00.162+01:00<div align="center">Kanske såg det ut så här...innan döden skilljde dem åt.....</div><div align="center"><br /> </div><p align="center"><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScqWGfkHpcI/AAAAAAAAACg/xQSEeoE07FU/s1600-h/kroppar.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5317227348360668610" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 199px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScqWGfkHpcI/AAAAAAAAACg/xQSEeoE07FU/s320/kroppar.jpg" border="0" /></a></p><div align="center"><br /></div><p align="center"></p><div align="center"><br /></div><p align="center">Så kunde inte ens döden skillja dem åt...</p><div align="center"><br /></div><p align="center"><br /></p><div align="center"><br /></div><p align="center"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5317229578141396706" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 262px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScqYISJRbuI/AAAAAAAAACo/yco2ClhbBEA/s320/k%C3%A4rlek+skelett.jpg" border="0" /></p><div align="center"><br /></div><p align="center"></p><div align="center"><br /></div><p align="center">Tänker på filmen Dagboken...<br /><br /><br />Dagboken - Jag sökte dig och fann mitt hjärta är berättelsen om de unga älskande Noah Calhoun och Allie Hamilton (Ryan Goslig &amp; Rachel McAdams). </p><div align="center"><br /></div><p align="center">Tillsammans får de uppleva en passionerad sommar innan de skiljs åt på grund av klasskillnad och Andra världskriget. Efter år på skiljda håll återförenas de oväntat. Historien om parets starka kärlek och om de hinder som står i vägen för den berättas decennier senare för en kvinna på ett sjukhem, en kvinna som tas om hand av en man som regelbundet kommer på besök och under dessa visiter läser högt för kvinnan ur en mystisk dagbok. Filmen är en berättelse om förlorade möjligheter, om att bli vuxen och om kärlekens magiska kraft. </p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5317231232143346978" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 143px; CURSOR: hand; HEIGHT: 202px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScqZojyETSI/AAAAAAAAACw/e_2OerJP9Hk/s320/dagboken.jpg" border="0" /><br /><p align="center"><span style="font-size:78%;">Källa:</span><a href="http://www.lovefilm.se/film/36549-Dagboken+-+Jag+s%F6kte+dig+och+fann+mitt+hj%E4rta.do"><span style="font-size:78%;">http://www.lovefilm.se/film/36549-Dagboken+-+Jag+s%F6kte+dig+och+fann+mitt+hj%E4rta.do</span></a> </p><p align="center"> </p><p align="center">En fantastisk historia - SE DEN<br /></p><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-2775979284729275748?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-77195937152793466202009-03-24T14:37:00.001+01:002009-03-24T14:51:24.916+01:00Jesus blir en av oss...<br /><br />Lukas tvivlaren får känna Jesus sår...<br /><br />Att Jesus blir en av oss, att Tomas tvivlaren får känna i Jesu sår, kanske är ett försök att vi ska kunna indentiviera oss med Jesus och verkligen konkret och verkligt få känna Jesu, känna Gud...<br />Om vi är Kristi kropp, kanske vi är Jesus konkritiserad, vi är de sår, som vi kan få röra vid och kanske, kanske få förstå att Gud finns, känna att Gud finns.<br /><br /><br />Ordet som blev kött, ordet som blev Jesus. Jesus som kommer med befrielse. Han som är en av oss - befrielsen <em>för</em> oss och <em>till</em> oss.<br /><p>Någon som har illusterat Thomas tvivlaren är Doubting Thomas 1597<br /><br /></p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5316749996829555330" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 234px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Scjj8-iVuoI/AAAAAAAAACY/jqduZQ_9Xhg/s320/tomas+tvivlaren.jpg" border="0" /> </p><p align="center"><span style="font-size:78%;">Bilden är hämtad från: </span><a href="http://www.artcyclopedia.com/artists/detail/Detail_caravaggio.html"><span style="font-size:78%;">http://www.artcyclopedia.com/artists/detail/Detail_caravaggio.html</span></a><br /></p><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7719593715279346620?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-77162202120188320662009-03-24T10:12:00.001+01:002009-03-24T10:14:12.379+01:00<a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScikLfrq6OI/AAAAAAAAACQ/4yp0al3mKeg/s1600-h/k%C3%A4rlek+skelett.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5316679877501053154" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 262px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScikLfrq6OI/AAAAAAAAACQ/4yp0al3mKeg/s320/k%C3%A4rlek+skelett.jpg" border="0" /></a><br /><div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7716220212018832066?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-58298049371341011992009-03-24T08:11:00.000+01:002009-03-24T08:55:36.576+01:00Idag är en sån där dag...då jag har massor att skriva, men tankarna kommer lixom inte ut... det surrar i mitt inre...upp i tanken, ner i magen...ett varv runt hjärtat...<br /><br />Tankar om hur kärleken fyller mitt liv...<br /><br /><br /><br />Hur lever vi våra liv... hur hanterar vi livet, när det känns som vi går på autopilot...detta när livets små guldkorn glöms bort...<br /><br />De dagar när man vaknar, gör frukost, lämnar, jobbar, hämtar, lagar mat, nattar, sover, vaknar, gör frukost, lämnar, jobbar, hämtar, lagar mat, nattar, sover, städar tvättar, städar, tvättar, plockar, plockar och plockar...<br /><br />Det är ju det som är livet...även om vi går på autopilot...<br /><br />Små, små guldkorn, smyckar mitt liv... ord, närhet, skratt...och tårar...<br /><br />Guldkorn som vackra bonusar, vacker kärlek och vackra vänner...<br /><br />Ibland gör autopiloten mig blind...och jag ser inte att livet är precis framför mig och bjuder mig på en fantastisk skönhet...<br /><br /><br /><br />Jag vill inte bli blind inför livets skönhet eller döv för vad livet vill säga till mig och aldrig tveka att sluta sätta ord på det liv som är mitt.<br /><br /><br /><br />Hur lever vi våra liv i tröttheten?<br /><br />Hur lever vi våra liv i vår bräcklighet?<br /><br />Hur lever vi våra liv när sorg drabbar oss?<br /><br />Hur lever vi våra liv när diskberg, tvättberg, damråttor pockar på vår uppmärksamhet?<br /><br />Hur lever vi våra liv när det känns som om tiden inte räcker till?<br /><br />Hur lever vi våra liv med blick för livet?<br /><br />Hur lever vi våra liv med öra för musiken?<br /><br />Hur lever vi våra liv med sång från våra läppar?<br /><br /><br /><br /><br /><br />Jag vill inte bli blind inför livets skönhet eller döv för vad livet vill säga till mig och aldig tveka att sluta sätta ord på det liv som är mitt.<br /><br /><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5316657734127190482" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SciQClL8AdI/AAAAAAAAACI/hyV0urUtC10/s320/tre+apor.bmp" border="0" /> <p align="center"> <a href="http://kuriosa.wordpress.com/2008/05/05/401/"><span style="font-size:78%;">kuriosa.wordpress.com/2008/05/05/401/</span></a><br /></p><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5829804937134101199?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-70668410664562246602009-03-23T22:11:00.001+01:002009-03-23T22:40:28.129+01:00<strong>Dagens textrad:</strong><br /><strong></strong><br />Psalmen Guds kärlek är får en annan text i mitt huvud:<br /><br />Och ändå är det datorer oss emellan,och genom skärmen ser vi på varann. Vårt fängelse är byggt av cyber rymder. Vår fångdräkt är vårt eget surfande.<br /><br />eller<br /><br />Guds kärlek är som nättet och som surfning ,är cyber värld och ett oändligt hem...<br /><br /><strong>Dagens tv program:</strong><br /><br />Jag tittar på spårlöst. Blir berörd trotts den fantastiskt dåliga dialog i programet.<br />Tänker - Jag sökte, jag fann, hon dog. Undrar vem min pappa är?<br /><br /><strong>Dagens Dagen:</strong><br /><strong></strong><br /> 2 KOR 6:1 Som Guds medhjälpare uppmanar jag er också att inte kasta bort den nåd ni tar emot från Gud. <a href="http://www.dagen.se/"><span style="font-size:78%;">http://www.dagen.se/</span></a><br /><strong></strong><br /><strong>Dagens fråga:</strong><br /><br />Vad är rättvist, vad är orättvist?<br />När livet rycks i från oss.<br />Tiden stannar.<br />Smärtan. Sorgen. Frågorna.<br /><br />Jag står bara brevid och blir ändå så berörd att det gör ont in i märgen... Hur ska det då inte vara för er....<br />Ja, varför blir mammor och pappor utan sina barn...<br />Ja, varför blir barn utan sina mammor o pappa - varför är det S och M:s verklighet?<br /><br /><strong>Dagens maträtt:</strong><br /><br />- Vad blir det för mat?<br />- Korvstroganof och ris...<br />- Ååå schysst (stor kram)<br /><br />- Vad blir det för mat? Mc donald?<br />- Nej inte Mc donald... korv storganof....<br />- Med ris?!<br />- Man får välja pasta eller ris...<br />- Å schysst...<br /><br />- Pappatina det var jätte god korvstoganof...<br />- Mamma du hade rätt, korvsroganofen var jätte god...<br /><br />Detta gjorde mig alldeles varm i hjärtat och lycklig... ibland behövs det inte mycket för att glädja mitt hjärta...<br /><br /><strong>Dagens tack:</strong><br /><br />Kärleken. Bonusar. Vänner.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7066841066456224660?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-43016632449368576042009-03-21T14:14:00.000+01:002009-03-21T14:21:50.771+01:00...Ja, solen skiner ju faktiskt...<br />och jag bryr mig faktiskt om det...<br /><br />Hör det allvarliga samtalet om petschop kartor och figurer, skattkistor, slingade hår och Jamse Bond ljud långt, långt bort ifrån ett rum i en annan del av lägneheten...<br />Ler och känner mig tacksam...<br />Blodsockret börjar komma tillbaka...humöret tillsammans med det...<br />Märkligt hur man kan dippa...<br />Ligger fortfarande och vaklar...<br />Men när man väl dippat, kan man bara klättra uppför...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-4301663244936857604?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-67165749350406763792009-03-21T13:31:00.000+01:002009-03-21T13:47:09.066+01:00Idag fyller mig en känsla av att vara totalt misslyckad.<br /><br />En känsla att vara totalt dissad.<br /><br />Tomheten ekar i mitt inre.<br /><br />Ensamheten är tomhetens syster och de fyller mig till breden.<br /><br />Det som lyser med sin frånvaro är vänner jag trodde var vänner...där är det bara tystnad...<br /><br />Misslyckad, fel, ensam, otillräcklig, uppgiven, trött, ledsen, frustrerad...<br /><br />Lyckad, rätt, tillsammans, tillräcklig, tillförsikt, glad, tillfreds...<br /><br />...Ja, kanske de känslorna kommer tillbaka, när jag vilat en kort stund och blodsocker nivån kommit upp till plus minus noll...<br /><br />...kanske de känslorna kommer tillbaka bara jag skriver här...<br />...kanske...<br />...förhoppningsvis...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6716574935040676379?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-81452325330433228492009-03-20T17:55:00.001+01:002009-03-21T00:26:47.297+01:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScPSpRvx9SI/AAAAAAAAAB4/KfnijejqYqM/s1600-h/fredagsmys.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5315323591807595810" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScPSpRvx9SI/AAAAAAAAAB4/KfnijejqYqM/s320/fredagsmys.jpg" border="0" /></a><br /><br /><div>Det är fredag och helgen börjar sin stillsamma bana...I min inre bild ser jag en mysig stilla kväll...äta gott, surfa, tv, gott och bara vara mys...<br />eller....<br />Kanske inte....Fredagströttheten slår till på max... </div><div><br />Alla är trötta och alla är griniga... </div><div><br />Tanken på fläskfile och pommes försvinner i trötthetensdimma... </div><div><br />Det får bli McDonalds mat och i bakgrunden spelas Alfons Åberg på DVD...<br />Knappt märkbart höjs humöret en smula, när vi fått i oss maten...<br /></div><div>Ja, fredagkvällar är spännande... </div><div></div><div>I min inre bild ser jag en mysig stilla kväll...äta gott, surfa, tv, gott och bara vara mys... </div><br /><div>...mmm ibland så...</div><div></div><div></div><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5315324058055769890" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 182px; CURSOR: hand; HEIGHT: 173px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScPTEaqAfyI/AAAAAAAAACA/Uo6t6EFfgpY/s320/arg.jpg" border="0" /><br /><br /><p align="center">(Det är inte barnet som är med på bilden som har skrivit brevet...</p><p align="center">det är inte heller barnet som har med verkligen att göra...)</p><p align="center"> </p><p align="center"><strong>Men välkommen fredag - du är längtad och omtyckt, trotts fredagströtthet och lågblodsocker nivå.</strong></p><p align="center"><strong></strong> </p><p align="center"><strong>Välkommen!</strong></p><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-8145232533043322849?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-59317603878060972292009-03-18T15:32:00.000+01:002009-03-18T15:49:16.544+01:00Det är härligt, tillbaka till naturen, ursprunget, moder jord...<br /><br />...eller näääähä...det var ett stampat jordgolv...pga av alla smulor och sand och grus som smyger sig in på natten och lägger sig som en (o)behaglig matta i lägenheten...<br /><br />Varför känns det alltid som det tar längre tid att städa än att röja ner...<br /><br /><br />Det är väl så... i livet i stort...<br />...det som handlar om att riva ner...det går fort...<br />...det som handlar om att rasera...det går fort...<br /><br />Sakta, sakta börjar ombyggnads procesen...och presis som det är när jag städar, kommer jag alltid till en punkt där det känns som att inget händer...det blir nästan lixom stökigare...<br />Kläder överalt, som slås om utrymmet, med dammråttorna som är gigantiska som ligger i drivorna av grus och intorkad pasta....allt det höjer sig över mig och jag tror att jag ska bli fullkomligt galen...(knaster, knaster, knaster...)<br /><br />...så helt plötsligt, öppnar sig en värld, där soffan är röd i gen, kläder ligger i prydliga högar, skor står (nästan) på hyllan, drivorna av dam, grus och matrester, har fått ge sig i väg till dammsugarens trygga viloplats...<br /><br />Som när själen städar och växer... ett tag tror jag att jag ska bli fullkomligt galen, förgås av oro och smärta, oupplkarade tankar, känslor och egenheter...<br />Så helt plötsligt kommer ljuset... gruset i själens maskineri, har flytt sin kos och en känsla av välbefinnande infinner sig...<br /><br />Det är skönt så länge det varar, det ny städade...och lite knaster under fötterna, gör en ju bara medveten om att man lever...eller?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5931760387806097229?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-73147234795776496342009-03-17T21:15:00.000+01:002009-03-17T21:44:42.778+01:00<a href="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScAGQzE-RsI/AAAAAAAAABo/0T0EIPvetaI/s1600-h/rent+vaten.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5314254445955925698" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 160px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScAGQzE-RsI/AAAAAAAAABo/0T0EIPvetaI/s320/rent+vaten.jpg" border="0" /></a><br /><br />"Var femtonde sekund dör ett barn av bristen på rent vatten. Du kan göra något åt det. Engagera dig i fastekampanjen 2009, ge en gåva eller starta en egen insamling genom att fylla en hink. "<br /><a href="http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=192410"><span style="font-size:78%;">http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=192410</span></a><br /><br /><br /><br /><p></p><p></p><p></p><br />En sanning som kan vara nog så svår att ta in...<br /><br /><br />En sanning nog så svår att förstå...<br /><br /><br />En sanning inte så svår att göra något åt...<br /><br /><br />Tänker på berättelsen om den lila flickan ocm en tidig morgon skulle följa med sin pappa ut o springa... De sprang ner åt stranden, efter ett tag blev flickan trött och ville inte springa längre...<br /><br />Hon stanade på vid strandkanten medans pappan fprtsatte att spring sin jogging runda...<br /><br />...när han kom springande tillbaka såg han hur hon ihärdigt slängde tillbaka snäckor som spolats upp på stranden efter tidvattnet...han ville förklara för henne vilken omöjlig och onödigt arbete hon hade framför sig...<br /><br />När han kom fram tittar han på flickan och säger... det spelar ingen roll att du slänger i de där snäckorna... titta hela stranden är full av snäckor...<br /><br />Flickan tittar upp på pappan...sen tittar hon på snäckan i sin hand och säger:<br /><br />- För den här spelar det roll....<br /><br /><br />Men väldigt lite kan vi göra väldigt mycket, med mycket kan vi göra ännu mer... men du och jag kan glädja någon med våra små slantar...ett litet bidrag som får vår värld att bli litte mer rättvis och lite mer jämlik...<br /><br />För dom här spelar det roll....<br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5314257112847080258" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 212px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/ScAIsCBX20I/AAAAAAAAABw/iMP0ThkQ91w/s320/Gl%C3%A4dje+fastan.jpg" border="0" /><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7314723479577649634?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-7149236576320826872009-03-16T20:55:00.000+01:002009-03-17T09:02:56.522+01:00<a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sb6yC-vqKzI/AAAAAAAAABg/wv0bmeLUEtI/s1600-h/Prinssesor.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5313880374616140594" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 200px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/Sb6yC-vqKzI/AAAAAAAAABg/wv0bmeLUEtI/s320/Prinssesor.jpg" border="0" /></a><br /><div>Jag är så galet priviligerad!!! </div><br /><div></div><br /><div>I dag när jag om M (mellan M) åkte för att hämta E och lilla M kännes det så varmt och bra...</div><br /><div>När jag lämnade E och hennes kompis på minorerna, kunde E konstatera att Miniorerna började på M presis som att miniorerna alltid är på Måndagar...sen skrattade hon, som bara hon kan, när jag frågade om det skulle ha hetat tistiårerna om det varit på tisdagarna...</div><br /><div></div><br /><div>När jag väl lämnat dem åkte jag och M &amp; M hem och lagade lite kvällsmat...</div><br /><div></div><br /><div>Mitt i matlagning. Rengbågsförklädde, mitt i skratt, mitt i prinsesskronor och prinsess kläningar, sms:ande M, tv-spelande S...älsklingen sovandes efter ett rejällt migrän anfall...mitt i det, då fylldes jag med en sån tacksamhet som inte går att beskriva...</div><br /><div>Tänk här är jag, mitt i det jag alltid längtat till.</div><br /><div>Då förvinner rädsla, oro, tillkortakomanden och allt annat som skaver...för en sekund försvinner allt det och en enorm frid landar i mitt hjärta - rakt ner i maggropen.</div><br /><div>Hmmm LOVE!</div><div> </div><div></div><div>Ja, prinsar och prinsessor är min älskade bonus familj...alla med sina egenheter, roligheter och svårigheter. </div><div>De är prinsar och prinsessor, som ska sättas på en hög tron och upphöjas till skyarna - för de är så fantastiska och bra, underbara och vackra.</div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-714923657632082687?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-1807650198874442292009-03-16T09:38:00.000+01:002009-03-16T15:03:59.108+01:00<strong></strong><br />Har lånat mina ord i dag, iallafalla några, så är det väl ibland, att ens egna ord inte räcker till...<br />Ja, inte ens känslor heller...eller ens vilja, önskan och handling...<br />De faller och försvinner på vägen i livets krockiga bana...bräckligheten blir bräckligare...rädslan större än livet...<br /><br />Att växa...<br />Att hitta rätt...<br />Att hitta nytt...<br />Gör ont.<br /><br />Att lära sig livets hemligheter...<br />Att lära sig se livets svårigheter...<br />Att lära sig leva med sina misstag...<br />Gör ont.<br /><br />Att stå kvar...<br />Att inte fly...<br />Att lyssna...<br />Att förändras...<br />Gör ont.<br /><br />(Här kommer de lånade orden...)<br /><br /><strong>Försvarslös</strong><br /><br />Du är inte värdefull<br />slog nattens handflata<br />mitt ansikte med<br />Det var mitt eget hat<br />som ekade mellan bergen<br />Jag hade klätt mig i rustning för kamp<br />Hur kunde slaget slå så hårt?<br />Jag visste vem jag var<br />jag visste vad jag hade<br />Skuggan, mitt dolda jag<br />smög sig hastigt på<br />Det räkte inte att jag slipat svärdet<br />vässat min pil<br />Jag var försvars lös<br />när jag klev in i mitt liv.<br /><br /><strong>En stund i dag</strong><br /><br />En stund idag<br />kände jag<br />ville gråta<br />vile skrika<br />ville famna<br />ville slå<br />ville du skulle<br />förstå<br />Jag satt stilla<br />och log<br />tänkte, Gud förstod.<br /><br /><br />Jag vill inte strida i mitt liv, jag vill finna vila och ro - att låta mig föras med, i livets galna dans. Jag vill att mitt eget hat skall sluta eka i bland bergen...<br />Jag vill dansa med min skugga, famna henne och verkligen våga leva...<br />Jag vill vara försvarslös...men inte gå i försvar...<br />Jag vill vara rustad för livet...men inte vara klädd för stird....<br />Jag vill känna att jag själv förstår...och kunna vila när jag inte gör det...<br />Jag vill kunna känna "Gud förstod"...våga andas in närhet, tillit och framtids tro.<br /><br />När livet brister...när livet inte blir som jag har tänkt....<br />Gör det ont.<br /><br />Gud lär mig leva med smärtan.<br />Gud lär mig att släppa taget.<br />Gud inte som jag vill...utan som du....<br />Lär mig att leva med att jag aldrig blir färdig...men med mod att sträva efter att växa och mogna...<br />...även när det gör ont.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-180765019887444229?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-73898977365240727762009-03-14T19:23:00.000+01:002009-03-14T19:25:53.813+01:00Vissa saker kan ensa stunden göra en galen och i andar stunden fylla en med saknad...livet i ett nötskal<br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=rNAmVxLcibA">http://www.youtube.com/watch?v=rNAmVxLcibA</a><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-7389897736524072776?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-54022930208744729352009-03-13T22:33:00.000+01:002009-03-13T22:47:42.937+01:00<a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrUFi0XOAI/AAAAAAAAABY/SR2KSsyd2VI/s1600-h/Natur+015.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5312791902147786754" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 213px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrUFi0XOAI/AAAAAAAAABY/SR2KSsyd2VI/s320/Natur+015.jpg" border="0" /></a><br /><div><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrTij6e27I/AAAAAAAAABQ/EpFNa2xW8ws/s1600-h/Natur+026.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5312791301146467250" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 213px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrTij6e27I/AAAAAAAAABQ/EpFNa2xW8ws/s320/Natur+026.jpg" border="0" /></a><br /><br /><div><a href="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrSl7Gy_4I/AAAAAAAAABI/VdfC_HP4P_o/s1600-h/Natur+025.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5312790259400114050" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 213px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrSl7Gy_4I/AAAAAAAAABI/VdfC_HP4P_o/s320/Natur+025.jpg" border="0" /></a><br /></div><div><br /><br /><div><a href="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrRsOBAObI/AAAAAAAAABA/qNeJMy5ESq4/s1600-h/Natur+013.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5312789268043676082" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 213px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_3IRtvxDRSCM/SbrRsOBAObI/AAAAAAAAABA/qNeJMy5ESq4/s320/Natur+013.jpg" border="0" /></a><br /><br /><br /><br /><div></div></div></div></div><div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5402293020874472935?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-56065764249919884262009-03-12T15:12:00.000+01:002009-03-12T15:47:54.127+01:00Varnar känsliga läsare att det kan förekomma obehagligheter i denna blogg...<br /><br /><a href="http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=164306">http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=164306</a><br /><br />Artikeln får mig att påmina mig om min utbildning och när vi skulle ha ett "samtal" om hurvida man kan tänka sig jobba med en kvinna...<br />(Vi var en grupp med åtta kvinnor och en kille...)<br /><br />Samtalsledaren började med dessa ord:<br />Ja, du som är kille, kan du tänka dig att jobba med kvinnor? Rösten var gäll och meningen avslutades med ett gällt fnitter. Sen fortsatte hon med...<br />Ja för ni behöver jag ju inte svara, ni är ju tjejer...åter igen avslutades meningen med ett gällt fintter.<br />Sen var samtalet över...tio minuter max...<br /><br />För det första finner jag det ganska galet att frågan måste diskuteras, att det huvudtaget kan finnas en tanke att vi inte alla vore lika inför Gud, att vi alla inte skulle kunna jobba med att vara i tjänst inför Gud, i vår kyrka.<br /><br />För det andra så finner jag det beklagligt, att nu när diskutionen finns, att en människa som ska leda det samtalet, bara tar sig tio minuter att samtal om just den aktuella fråga. En fråga och en handling som jag tycker handlar om att kyrkan förtryker människor.<br /><br />För det tredje är det märkligt att samtalet också bara begransar sig till att prata om att <em>jobba eller inte jobba</em> med kvinnor och inte alls tar upp genusperspektiv eller människosyn för den delen.<br /><br />Att den här artikeln överhuvudtaget finns är fashinerande, det är ju ändå 2009...eller?<br />Skrivs artikeln med avsikt att lyfta fram att det är positivt att en kvinna äntligen får predika i den aktuella församlingen?<br /><br />Ja, det är ju positivt att det sker framsteg, men att det överhuvudtaget ska var positivt att en kvinna ska få predika på en kvälls gudtjänst i en kyrka i dagens sverige....2009.<br />Ja, det är ju verkligheten...även om det gnager och skaver och jag känner mig dubbel till "framsteget" att kvinnor får predika...<br /><br />Så nu ber jag om överseende för denna åsikt - att jag finner att kvinnor har rätt att predika och förvalta sakramentet.<br />Det kan vara obehagligt att tänka denna tanke. men smaka på den:<br /><br />Vi är all skapade till Guds avbild...och jag tror att kvinna som man kan predika och förvalta sakramentet...<br /><br />Så tror jag...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5606576424991988426?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-19689681425360405542009-03-10T10:04:00.000+01:002009-03-10T10:46:23.411+01:00Vi står i en ring, vi får ögon förbundna. Vår uppgift är att vi ska ta oss tillbaka till samma position. Vi blir förflyttade och så säger de:<br />-Nu kan ni börja.<br />Jag får munkavel. Jag får inte säga något.<br /><br />Gruppen som innan haft ett väldigt gott samarbete och klarat av övningarna riktigt bra, blev övningen helt plötsligt svår och utmanande, ja i bland till och med riktigt provocerande.<br /><br />Vi har svårt att lyssna på varandra. Svårt att lyssna in omgivningen, för att hitta tillbaka till vår position.<br />Vi står i cirkeln igen. En ny uppgift:<br />- Hitta snöret som ligger åt nordost och gör en rektangel av det.<br /><br />Uppgiften var spännande. Jag visste hur man gjorde, men jag hade munkavel, inga ord och ingen blick. Att lyssna på varandra var svårt. Att få med sig alla när man saknade ett sinne (eller två).<br /><br />Vi klarade uppgiften och jag tror att vi alla lärde oss någonting på djupet.<br />Att verkligen lyssna är inte så lätt.<br /><br /><br />Ibland blir vi alla blinda, även om vi inte konkret får förbundna ögon, men livet gör i bland att blicken blir suddig och ofokuserad...ja, helt blinda blir vi ibland...<br /><br />Då kan det vara svårt att stanna upp och lyssna...ibland förlorar vi förmågan att lyssna och vara kreativa att hitta andra sätt att komunisera...när vi inte hittar ord, så att andra förstår...<br />Att stanna upp, lyssna in, höra varandra...för att <em>se</em> på ett helt annat sätt...<br /><br />Så där med förbundna ögon och med munkavel...öppnar sig en längtan efter att lyssna och en längtan att även andra ska lyssna på det man säger...<br />Vare sig det handlar om en övning på ett konfirmations läger eller händelser i verkliga livet, här och nu...livet som bjuder på glädje, svårigheter, bräcklighet och möjlighet... så vill vi bli lyssnade på och ibland behöver vi lyssna mer...<br /><br />Med förbundna ögen, blir det lättare att <em>se</em>...det som inte alltid syns...<br />Med förbundna ögon kanske vi blir påminna om att se, känna och förstå det som inte alltid syns vid första anblicken...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-1968968142536040554?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-52446060475662731402009-03-09T14:41:00.000+01:002009-03-09T15:03:26.297+01:00Tittar på skärvorna...och undrar om de någonsin kommer kunna klistras i hop igen...<br /><br />Tänker på att Gud säger att han läger sin skatt i bräckliga lerkärl...<br /><br />Tänker på orden:<br /><br />"Allt bär kärleken, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den". (1 Kor 13:7)<br /><br />Stirrar på skärvorna och undrar... läger Gud sin skatt i detta...?? Bär kärleken verkligen allt?<br /><br />Skärvorna som består av erfarenheter, liv, framtid, rädslor, mig... allt var jag är och blir...<br /><br />...känner mig bräckligare än någonsin....Karlssons klister vore kanske bra...ja, det kanske är det som är kärlek...<br /><br />Skärvor...skatter, kärlek...<br /><br /><em>Allt bär kärleken</em>...även min bräcklighet...?<br /><em>Allt tror den</em>....på mig...?<br /><em>Allt hoppas den</em>...på en framtid när rädslan är stor...?<br /><em>Allt uthärdar den</em>...när bräcklighet och rädsla övermanar en...?<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-5244606047566273140?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-37338398556709757912009-03-08T17:19:00.000+01:002009-03-08T17:34:20.537+01:00Var ska jag börja...ja, vart ska jag börja...nä vet inte...det får nog vara tomt ett tag...Vet iallafall att jag fått privilegiet att dela en vecka med många fantastiska människor...<br />...tack...<br />Vet att saknaden till de när och kära varit stor...kanske för stor... eftersom det känns som vi varit borta från varandra ett år....<br /><br />Ja... jag vet inte...<br /><br />Vet inte hur jag ska summera...vad jag ska skriva...<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3733839855670975791?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-63849601662432258162009-03-01T22:56:00.000+01:002009-03-01T22:59:30.538+01:00Måste lägga upp den här även här....<br /><br />Vissa saker bara berör, går rakt in i livet, själen och kroppen och bosätter sig där... denna historia är en sån sak:<br />En dag frågar en son sin far: ”Pappa, springer du en maraton med mig?”<br />Pappan svarar: ”ja” och de springer sin första maraton tillsammans.<br />En annan dag frågar sonen sin far igen: ”Pappa, springer du en till maraton med mig?” och pappan svarar igen ”ja, min son”, de gör sin andra maraton tillsammans.<br />En dag frågar sonen sin far: ”Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?”(4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning)Och pappan svarar igen ”Ja”…<br /><br />Och här kommer videon till denna historia:<br /><br /><a title="http://www.youtube.com/watch?v=" href="http://www.youtube.com/watch?v=VJMbk9dtpdY" target="_blank">http://www.youtube.com/watch?v=VJMbk9dtpdY</a><br /><br /><br />Vackert. Stort. Underbart.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-6384960166243225816?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-146001411083622632009-03-01T22:40:00.001+01:002009-03-01T22:49:16.833+01:00En känsla av: Vad spännande, vad roligt...ska få resa en liten bit på vägen med några fantastiska männsikor...läger är spännande, utmanande, roligt och mycket mycket mer...<br />Samtidtigt...en känsla av:<br />SAKNAD, så stor saknad, doften, röelser, blicken, skratten, leendet... Gud vad jag kmmersakna det...<br />Vardagslivet, tjatet, laga mat 5sek senare sitter vi ensam och barnen är på sina rum... SAKNAD. Att vara på läger är att längta efter de som man älskar och som blir kvar hemma.<br /><br />Kommer sakna familjen....<br /><br />Brottningen är som det ska vara...roligeheten VS Saknaden...det är så det är och måste få vara...roligheten slås inte ut av saknaden och saknaden försvinner inte pga roligheten - istället går de hand i hand, rakt i maggroppen, just här och nu - och det är som det ska vara...inte enkelt, men okej....<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-14600141108362263?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6654533136047516023.post-34122488362516020272009-03-01T17:06:00.000+01:002009-03-01T17:07:38.422+01:00Läger med allt vad det innebär.<div class="blogger-post-footer"><img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/6654533136047516023-3412248836251602027?l=kungavkosmoz.blogspot.com' alt='' /></div>Kung av kosmozhttp://www.blogger.com/profile/17056465873197692834noreply@blogger.com0